Jag skapar, alltså är jag

Är bjuden på stor fest ikväll.
Gamla Tanten Johansson surar.
Konversera och vara trevlig? - Neej!
Halvsova i soffan i mysbyxor och urtvättad tröja? - Jaa!
Men, men. Det blir nog bra det där.
Väl på plats. Liksom.
Vik hädan, gammtant-Johansson!
Here comes Da Partypingla!
... yeah, right...

Som vovven som placerats i en snödriva av obarmhärtiga matte på kvällspinkpromenaden bar tyst vittnesbörd om... stackaren var så stelfrusen att jag först trodde att det var en leksakshund! Det var ju jag också, stelfrusen menar jag, men jag hade i alla fall en inomhustoalett att uppsöka. ;)

Kylan till trots har det varit en ljuflig dag:

Jag älskar mitt jobb!
Känner att jag trots allt har lärt mig så mycket på de här första tre månaderna.
Var stolt över mig själv vid ett specifikt tillfälle.
Har gott hopp om tjänsteresa till Reykjavik om ett par månader.
Fick äta god pizza och dricka vin på Ängen.
(Bästa pizza i stada!)
Tillsammans med älskade vännen Boel.
Skratta och prata och vara i vänskapskärleken.

Nu målar jag. (Jaaa! Äntligen!)
Och kikar på Let's Dance med ett öga.
Medan snabbtorkande akvarellfärger torkar långsammare än en maratonsköldpadda.
Och trängs med kelsjuk katt om utrymmet.
Och planerar en utställning...
Och bara är... vardagslycklig.

För övrigt hoppas jag att Tråk-Mattias åker ut ikväll. Hur duktig han än är. Noll utstrålning är bara förnamnet.

Plötsligt
oväntat
ett mail rörande tidigare jobb

Plötslig oväntad saknad

Reminder:
Saknad av människor
Inte jobb

Jag hoppas
att någon av dem
saknar mig

också

Fick tips om denna musikpärla av arbetskompis O. Den räddade en dag som i övrigt präglades av "magplask" på väg till jobbet (aj knä, handleder, nacke...), snöelände, statisk och allmän vintertrötthet. Tur att det finns musik!

Lustigt att jag alltid gillar Dylans låtar bättre som covers. Den här covern på "Knockin' on Heaven's Door" är helt klart en av de bästa jag har hört! Älskar Slashs solo - snacka om att den mannen kan spela gitarr! T.o.m det här gamla popsnöret blir alldeles till sig i trasorna. :) Och strängt taget sett, vad mer än det kan man begära av en snöovädersonsdag?

Mama, take this badge off of me
I can't use it anymore
It's gettin' dark, too dark for me to see
I feel like I'm knockin' on heaven's door
(Ur Knockin' on Heaven's Door, hela texten här)

Jag vet inte vad som är mest skrämmande:
Att David Hasselhof får en egen dokusåpa eller att Kicki Danielsson tydligen ska göra rockkarriär?!

... Jerrys "egolista".

Stänger du av mobilen då du sover ?
Sällan eller aldrig. Jag använder den som väckarklocka.

Vem såg dig naken senast?
Katten. :)

Hur såg du ut på högstadiet?
Mager, "musaktigt" grå och osynlig.

Hur kommer du att se ut om tjugo år?
Äldre.

Hur var du på dagis?
Jag gick aldrig på dagis. Men hos dagmamman var jag ett mycket blygt och försiktigt barn. Ja, faktiskt!

Hur är du som arbetskamrat?
Det ska väl andra svara på. Men jag hoppas att mina arbetskamrater tycker att jag är trevlig.

Biter du på naglarna?
Nej.

Har du något handikapp?
Ja, saknar i stort sett luktsinne. Det är faktiskt ett handikapp, tycker jag.

Är du rädd för att få hängbröst?
Allt börjar väl hänga med åren...

Svär du?
Ja, för fan! ;)

Är du trevlig mot Jehovas vittnen?
Kort i tonen men artig.

Hur homo är du på en 1-10?
Vilken dum fråga! Jag varken bryr mig om eller tror på att sätta etiketter på människor.

Om du var tvungen att välja en maträtt livet ut vad skulle du välja då?
Ugnsrostade grönsaker. Går att variera ganska mycket, trots allt. Men ändå: Hu! vilken hemsk tanke!

Vilken mat är den största missen att bjuda dig på?
Sådant som innehåller djur.

Har du blivit tagen av socialen någon gång?
Nej, men jag har gått till socialen (arbetslös).

Ljuger du?
En och annan vit lögn har det väl blivit.

Har du kysst en polis?
Inte vad jag vet.

Har du något att dölja?
Nja, inte direkt, men några hemlisar går jag väl och bär på. De flesta av dem stavas Förtroenden.

Vad har du på din nyckelknippa?
Nycklar till hemmet, jobbet och Miss Cerise.

Är du gift?
Nej, och jag tänker inte gifta mig heller.

Skulle du gå upp klockan tre på natten för att hämta den du älskar?
Självklart skulle jag göra det, om han/hon behövde mig.

Kan du laga cyklar?
Nej. Jag vet rent teoretiskt sett hur man lagar en punka, men därifrån till praktik... nej.

Kan du fixa bilar?
Nej. Men jag kan tanka. ;)

Brukar du köra om?
Sure, om rätt tillfälle ges, så.

Kan du baka bröd?
Ja, det kan jag och tycker väldigt mycket om att göra. Det blir dock alldeles för sällan nuförtiden. Dags att ta upp den trevliga vanan igen, methinks.

En dag av lång sovmorgon följd av rubrikens ingredienser! Me lööves...

Suzann och jag var nära att vända när vi såg köerna utanför Moderna Muséet (sista helgen på Dali-utställningen). Jag har nog faktiskt aldrig köat för att komma in på ett museum i Sverige tidigare. Men det var det värt. Dali är ju alltid lika spännande. Francesco Vezzoli var dock, helt oväntat, utställningens höjdpunkt. Jag blev vansinnigt, härligt galet inspirerad av hans konst!

Suz och jag hängde och sörplade kaffe ett par timmar i den minimalistiska kub/hotellrum som jag hyr. Sedermera anslöt vi till The Spitfire, där Anna tålmodigt väntade. (på bästa norrländska) He vaar trevlitt!  Där fick jag mig också min efterlängtade whisky, för er som har undrat. ;)

Hann se dokumentären om U2 på TV när jag kom tillbaka på hotellet. Konstaterade att Bono hade mycket mera hår "way back", och att deras musik i stort sett fortfarande håller. Personligen tycker jag nog att de emellanåt är rätt smöriga - men U2 är alltid U2.

Är här på en jobb-privatnöje-kombo. Hela stan var inbäddad i rimfrost, som det tycktes, när jag kom i morse. Obeskrifligt vackert. Efter den uttröttande matnyttiga konferensen fick jag släpa resväskan genom värsta snömodden, ack ja, men kall om tårna blev jag likafullt. Checkade in på Crystal Plaza Hotel. Det är faktiskt första gången jag bor på hotell i Stockholm som privatperson (jag har förstås ofta bott på hotell i tjänsten), annars har jag ju alltid kunnat campa hos någon kompis. Ganska skönt att ha ett "eget" krypin, faktiskt, much as I love my friends. Inte var det särskilt dyrt heller med tanke på läget.

Åt en god middag på Serwito (som ML hade rekommenderat), en mysig italiensk restaurang på Regeringsgatan. Parmesangratinerad aubergine och ett glas rött, hur gott som helst. Alltså, jag förstår inte varför folk äter kött när det finns så mycket god vegetarisk mat! But to each his own, I suppose. ;)

Nu softar jag i hotellsängen med ett halvt öga på årets upplaga av Let's Dance. Är aningens för trött (klev upp kvart över fem i morse...) och oengagerad för att egentligen kunna uttala mig, men kan i alla fall göra två konstaterande:

1: Jag tycker att de kvinnliga deltagarna borde få extra poäng för att de dansar i högklackat. (Tycker det är nog svårt att gå i högklackat!)

2: Jag är hjärtinnerligt less på "gamla farbrorn som är med för att agera kylskåp och juryns hackkyckling och som är tänkt att få svenskarnas sympatiröster", trots att snickarn föralldel verkar rätt trevlig (fast nu fick han ju faktiskt hyfsad kritik)

Annars tycker jag att Let's Dance-orkestern ska bli de första att åka ut efter den jagsaknarordmenfulaärde slakten på U2's "One" - gaaaaaaah!!! Kom tillbaka, alla Idol-wannabees som gett sig på "One", allt är förlåtet! Kan TV4 slutligen och samt GE FAAAAN i denna hemska men vackra sång?!?

 En gång för alla, såhär ska den låta:

Did I ask too much?
More than a lot
You gave me nothing
Now it's all I got
We're one
But we're not the same
Well we hurt each other
Then we do it again
You say
Love is a temple
Love a higher law
Love is a temple
Love the higher law
You ask me to enter
But then you make me crawl
And I can't be holding on
To what you got
When all you got is hurt
(Hela texten här)