« 2007-08 | HomePage | 2007-10 »

09/30/2007

Bara onyttigheter...

... hamnade i min korg på ICA idag.
Cigg, Coca-Cola, chips OCH choklad!
(Hmm. Varför börjar alla onyttigheter på C?
Hjälp! Mitt namn börjar på C!)
Men det behövs.
Stan har förvandlats till en grå, våt yllefilt.
Choklad borde faktiskt vara gratis en sådan här dag.

18:46 Posted in Dagbok | Permalink | Comments (3) | Email this

09/29/2007

Nej, nej, dumsnut!

Självfallet ska jag inte gå in och jobba imorgon. Det vore rent idiotiskt att inte ta vara på helgens möjligheter till vila och rekreation, när magen nu så sakteliga håller på att lugna ned sig. Jag får jobba lite extra till veckan istället.

Idag har jag njutit av höstens vackra färger - snacka om att naturen kan måla! - och av solen i mitt ansikte på en kort promenad. Sedan har jag läst en bit i Joyce Carol Oates Djur, samt målat. Ljufligt!

Och ungefär så tänker jag spendera resten av helgen. Det behöver jag för att orka. Jag behöver min ork, både till jobbet och kreativiteten. Jag behöver min kreativitet för att orka.

16:00 Posted in Dagbok | Permalink | Comments (2) | Email this

09/28/2007

farligt, farligt...

... men knappast härligt, härligt!
Gick in och läste jobbmailen.
Mot bättre vetande.
Genast knöt sig magen av stress.
Idiot!!
sa jag strängt till mig själv.
Men tänkte att kanske
kanske
vore det bäst att gå in och jobba
ett par timmar på söndag.

23:49 Posted in Dagbok | Permalink | Comments (0) | Email this

Rysk fredag

Njet:
Har varit hemma i dagarna två med en fruktansvärd magknip. Antagligen beroende på stress i kombination med alldeles för lite sömn och mat de senaste veckorna. Usch, vad jag är dålig på att ta hand om mig själv! Det är som om jag inte tycker mig vara värd att tas omhand, ens av mig själv... :( Nu har det värsta knipet gett med sig, men det svider och ömmar i magen.

Da:
Och det här håller på att bli en outhärdlig gnällblogg, så jag måste genast kontra med något gott. För sådant finns det trots allt gott (heh!) om.
Som Antony and the Johnsons på TV ikväll. En halvtimmes musik-skönhet-lyx-lycka! Jag har nyligen upptäckt dem, tack vare ACE, men bättre sent än aldrig. Och kvällens koncert var så vacker och underbar, att jag måste se varenda repris jag bara kan! Men till nästa repris så har jag ju - tack och lov - skivorna att lyssna på!

Hope there's someone
Who'll take care of me
When I die, will I go

Hope there's someone
Who'll set my heart free
Nice to hold when I'm tired

There's a ghost on the horizon
When I go to bed
How can I fall asleep at night
How will I rest my head

Oh I'm scared of the middle place
Between light and nowhere
I don't want to be the one
Left in there, left in there

There's a man on the horizon
Wish that I'd go to bed
If I fall to his feet tonight
Will allow rest my head

So here's hoping I will not drown
Or paralyze in light
And godsend I don't want to go
To the seal's watershed

Hope there's someone
Who'll take care of me
When I die, will I go
(Antony and the Johnsons, "Hope There's Someone", I am a Bird Now, 2005)

Andra bloggar om:

22:20 Posted in Dagbok , Dagens citat , Musik | Permalink | Comments (2) | Email this

09/26/2007

men vänta nu...

Hur i hela fridens dagar har Debbie Harry hunnit bli 62 år?!
Jag lyssnade ju på henne när jag var tonåring!
Det skulle ju betyda... att jag...
eh...
att jag är...

*host*

*tystnar*

20:41 Posted in Utflippat | Permalink | Comments (4) | Email this

Ääääntligen!

(Onekligen ett användbart ord i vissa sammanhang.)

Äntligen!
Fick jag rå om Älsklings-Bollen
för mig själv en stund
Utsvultna och lagomt fnissigt trötta, båda två
över en matbit på Rött
Jobbprat
Och nödvändiga uppdateringar
Om livet i stort och smått
Men främst:
Konstaterandet av
avsaknad av bubbel
och tjejgängsträffar
och chokladtryffel
och levande ljus
i kombination med
alldeles för mycket
höst och rusk och mörker
för att inte tala om
trilskande kalendrar
lika med
vi måste göra något åt detta!
Riktigt vad vet vi ännu inte
but we're working on it :)

19:25 Posted in Dagbok | Permalink | Comments (0) | Email this

09/25/2007

Jobbigt, men roligt

Av vissa skäl har jag tagit på mig extrauppgifter under en kortare period. Idag stod jag plötsligt i "skarpt läge", och fick det verkligen hett om öronen en stund. Sprang som ett skållat troll och hann inte ens med lunch! Kom dessutom hem först vid 17.45, puuuuh, hade behövt ytterligare någon timme på jobbet, men då hade jag dött av hunger. :) Fullt så hektiskt lär det ju inte bli varje dag, men hade jag inte förstått det tidigare så inser jag nu att det är en hel del jag har tagit på mig. Samtidigt så handlar det om intressanta frågor och jag lär mig mycket, så det är väl värt att det blir lite stressigare än vanligt ett tag framöver.

Annat roligt är att jag kommer att åka på två tjänsteresor i oktober, till Göteborg respektive Stockholm. Det ser jag verkligen framemot. Det är inte klokt vad lite jag har rört på mig det senaste året (både när det gäller tjänste- och privata resor), jag som älskar att resa. Så det blir skönt att komma iväg från Umeå, om än för ett par dagar bara. Jag planerar också en resa till våren... mer detaljer när jag har bestämt mig för när var hur. :) (Ja, jag gillar att göra mina läsare nyfikna! ;))

Idag njuter jag av dessa små vardagliga godbitar. Fullt ut. Så gör det mindre att jag fortfarande har ont i nacken. (Betydligt mindre ont än i lördags, tack och lov!)

19:00 Posted in Dagbok | Permalink | Comments (6) | Email this

09/22/2007

ont, det gör ont...


Mitt grattiskort till E

Gårdagens disputationsfest var hur kul som helst, med trevliga människor, god mat och bra underhållning - I had a blast! Så har jag också varit aningens bakis idag ;) Men det var det värt, jag hade så himla roligt.

Då har det varit värre med nacken. Aldrig någonsin har jag haft så ont som jag har ont idag! Det känns som om någon har kört över nacken och sedan lappat ihop den så gott det går med ett dåligt lim. Varken värme, tabletter eller Orudis har hjälpt. Det gör ont när jag sitter, ligger, står, går. Till sist bara brast det för mig och jag tokgrät av ren utmattning och smärta. Tänker att nu fan måste jag gå till en läkare! Fast vad fan ska h*n göra egentligen... jag tror liksom inte att det går att göra något åt detta. Men då kunde jag åtminstone få kraftfulla värktabletter... efter en sådan här dag är jag beredd att sälja min själ för "riktiga" värktabletter! Trots att jag hatar tabletter och helst inte tar sådana.

Och trots att jag hade så roligt igår, så har jag känt mig otroligt ensam och ledsen idag. Har legat i soffan och härdat ut, tittat på TV, sovit, gråtit, tittat på DVD, tittat på TV igen. Tänker att imorgon måste jag göra något roligt - gå på konstutställning, gå ut i höstskönheten och fotografera, måla, skapa halsband, vad som helst, bara jag får känna något annat än smärta.


Vad är en vänskap, kan den förklaras...

21:05 Posted in Dagbok , Skapande | Permalink | Comments (5) | Email this

09/20/2007

ont i händerna...

... och bottenlöst trött.
(Som vanligt.)
Men!
Jag skapade ännu ett halsband.
Det finns hopp för kreativiteten. :)

22:33 Posted in Skapande | Permalink | Comments (4) | Email this

Pre-kludd

Imorgon är det äntligen dags för E:s disputationsfest! Klädseln är ju redan planerad, men håret... gaaah! Så ikväll har jag gått en dust med hårfärgsflaskan, med ett riktigt gott resultat, if I say so myself. Rödhättan är röd igen, borta är den gråa autobahn som kört över kalufsen. :)

Och kluddet var "smittsamt":
Trots den tröttsamma tröttheten nowadays så har jag målat! Närmare bestämt ett grattiskort, tillika presentkort på Kreativitetsfnatt, till E. Jag hade egentligen tänkt göra ett halsband till henne, men bestämde mig för att hon själv skulle få bestämma färger etc. Enklast så. :) Istället lade jag ned en del möda på grattis-present-kortet. Om jag kommer ihåg imorgon ska jag fotografera det och lägga ut det på Kreativitetsfnatt - ikväll är det för mörkt för att göra kortet rättvisa.

Fick sälja två halsband idag, yay!
Inspirerad av detta har jag även skapat ett halsband ikväll. Kanske blir det ett till, kreativitetssuget är starkt... men jag är så jäkla trött...

20:45 Posted in Dagbok , Skapande | Permalink | Comments (3) | Email this

09/18/2007

kreativitetsvånda

Jag är trött på att vara för trött för att skapa.
Jag har idéer - men ingen ork.
Ingen som helst ork.
Står vid ett vägskäl.
Vet inte vilken väg jag ska välja.
I'm stuck.
För trött för att orka välja.
För trött för att tro på mig själv.

22:30 Posted in Skapande | Permalink | Comments (4) | Email this

09/17/2007

Måndagslyx

En kanna te.
Tända ljus.
Katten insvept runt fötterna.
Senaste numret av Elle.
Att läsa långsamt.
Länge.

20:17 Posted in Dagbok | Permalink | Comments (6) | Email this

09/15/2007

thanx :)

Någon/några av er där ute måste ha hållit tummarna
- jag kunde avsluta målningen!
Tack!

21:50 Posted in Skapande | Permalink | Comments (2) | Email this

nu behöver jag er hjälp...

*viskar*

jag är mitt uppe i ett avgörande skede
med en målning
där det kan bära eller brista
och den är viktig för mig
så...
sparka mig där bak!

18:05 Posted in Skapande | Permalink | Comments (2) | Email this

Också en premiär

Jag har blivit en riktig lipsill med åren, och kan gråta över det mesta - filmer, sånger, foton, dikter, you name it. Lite skämmigt, fast... vad fan, det är skönt att gråta, oavsett skälen. Jag minns när min far spelade Jussi Björlings "Nessum Dorma", med enbart piano som ackompanjemang, och jag började gråta:

- Men vad är det?
- Inget... det är bara så vackert!

Jag glömmer aldrig hans perplexa min. :)

Dans är en konstart, som jag har haft svårt för, mest för att jag har haft svårt att förstå den, att hitta något som talar till mig. Men det börjar så sakterliga ändras. Jag har följt So You Think You Can Dance och flera av numren har tilltalat mig både estetiskt och personligen. Kanske har jag försökt för mycket tidigare, jag vet inte. Men jag tänker fortsätta att försöka ta mig in i dansens värld.

Och idag har jag för första gången gråtit över ett dansnummer. Det var Neil och Lacey som framförde Ett möte i himlen (jag tror det var titeln), koreograferat av Mia Michaels. Det handlar om ett möte mellan henne själv och hennes far, som dog i cancer för två år sedan. Och jag tror sällan jag har sett något så vackert! Det gick rakt in i mitt hjärta, och tårarna bara rann... det väckte så många känslor av sorg och saknad, men också en slags stilla lycka.

Den dansen sparar jag i mitt hjärta.

Andra bloggar om: ,

14:00 Posted in TV | Permalink | Comments (0) | Email this

*gnuggar förväntansfullt händerna*

Igår kväll fick jag rå om min älskade Jennie-Pennie Kramkalas ett par timmar på Rött. OK, det var delad vårdnad :) men likväl. Inte ens det enorma skyfallet när jag cyklade hem kunde dämpa mitt goda humör. Vänskapslycka är balsam för själen!

Känner mig fånigt lycklig även idag, tillika förväntansfull. Lördagen breder ut sig som en tom målarduk framför mig. Och pärlorna sjunger mig sina sånger. Jag har ett par idéer till halsband, jag har en påbörjad målning som jag nu tror att jag vet hur den ska avslutas, åsså ska jag försöka skapa något utifrån temat "Wedding" på Illustration Friday. Underbart!

Dessutom är det min tur att vara domare i 100 foton, 10 veckor och 5 fotografer. Jag har valt min vinnare och min tvåa, men måste fundera ett varv till kring bronspengen. Sedan ska jag skriva motiveringar, och det vill jag av respekt för fotograferna lägga ned mycket möda på - jag vill återgälda det de har gett mig.

Men det är kärt besvär, tro mig.

Alla kan rösta på bilderna, så skynda dig dit och gör det! Nu! Seså, vad väntar du på?

11:15 Posted in Dagbok , Skapande | Permalink | Comments (2) | Email this

09/13/2007

ROTFLMAO!!!

- Egentligen skulle jag ju vilja bo utomlands, så det skulle nog ändå inte vara så bra att vara med i Idol här...
(Ratad "sångare" efter Idol-audition, fritt citerad)

20:45 Posted in Dagens citat | Permalink | Comments (2) | Email this

09/12/2007

Spännande på en onsdag

Idag var jag på benen igen, om än darriga sådana. Eller "svag som en kattunge och tröttare än en tonåring", som jag skrev till en arbetskompis. :)

Efter jobbet firade vi O, som har fyllt fyrtio år. Pizza och femkamp och O uppiffad i fotsida mörkblå klänning, stråhatt med plastblommor, blingbling och glittrig handväska - rena kalaspinglan blev han! :) Jag var först ut att utmana honom i femkampen (han fick själv välja utmanare), och nu kan jag leva gott i mååånga år på att jag klådde "storjägarn" i älgskytte, hahaha!

På vägen hem svängde jag in om Ica för att köpa kattsand. När jag var på väg till kassan växte helt plötsligt en monter med chokladtryffel i olika smaker upp framför mig. Jag gav askarna, som skrek och tjoade efter min uppmärksamhet, det onda ögat, satte näsan i vädret och seglade med till synes oberörd min förbi. Det bar sig dock inte bättre än att en av askarna, den med caffe latte smak, som tydligen hade gått en guerillautbildning, kastade sig med dödsförakt ut över avgrunden mellan monter och varukorg, för att landa med ett belåtet "Hi-yaaaah!!" i botten på sagda korg. Min korg! Där bet den sig fast med allt den hade och hotade t.o.m. med chokladgranater, när jag försökte ställa tillbaka den.

Ja, vad f*n ska man göra i ett sådant läge, liksom?!

När jag kom ut från affären hoppade en liten tjej fram till mig:
- Vem gillar du bäst: Danny, Ola eller Agnes?
Jag stirrade oförstående på henne, och var faktiskt på väg att fråga vilka det var (jag vågar inte ens tänka på hur idiotförklarad jag skulle ha blivit!), när Idol-pengen föll ned.
- Eh... Agnes! kom det ur min mun.
Här måste jag genast dementera att jag skulle vara ett Agnes-fan, det är jag verkligen inte, men av tre onda ting... jag är hur som helst för gammal för de där sockersöta tonårsidolerna. :) Ge mig Johnny Depp eller Ralph Fiennes any day, säger jag bara.
Men lilltjejen blev nöjd i alla fall.

Här hemma tog jag omedelpronto itu med kattlådan, medan Jamaren Himself svassade runt och ylade att han höll på att dö av svält, men i vissa sammanhang går lådbyte före mat, då får han säga vad han vill! (Och det gör han. Högt!) När jag sedan skulle slå mig ned i soffan hörde jag ett uppfordrande "Hepp! Hepp! Hepp!" från Ica-kassen. Det var den där förbaskade tryffellådan, som gick till attack igen. Jag vet faktiskt inte hur den ska besegras - var är Baby Bush när man behöver honom?!
Fast allvarligt talat, efter den där kattastrofsaneringen så var jag baske mig värd en chokladtryffel.
Eller två.

Come to think about it, så tycker jag faktiskt att katten borde få betala.

20:35 Posted in Dagbok | Permalink | Comments (4) | Email this

09/11/2007

Nedbäddad...

... har jag varit i dagarna tre. Infernaliskt småsnuvig - det är så irriterande när det liksom inte blir en ordentlig snuva, utan bara "hattar på" - och svid i halsen. Och trött, så trött att jag nästan skäms över hur mycket jag har sovit de senaste dygnen...

Men nu är jag helt klart på bättringsvägen. Tog en strid med mitt DF-samvete* i morse: Det insisterade på att jag skulle gå på jobbet, jag insisterade på att jag behövde vila ytterligare en dag. För en gångs skull vann jag. Fast nu känner jag mig ändå lite skamsen. Det känns som om det bara är feber som ger rätt att vara hemma... fast med sunda förnuftet vet jag ju att det inte är så. Jag har ingen som helst ork, hur skulle jag kunna åstadkomma något vettigt på jobbet?

Men imorgon ska jag gå.

Nu har jag bryggt te - och blev helt genomsvettigt trött av denna enkla syssla, så det är nog OK ändå att vara hemma - och har bäddat ned mig i soffan med rykande hett Earl Grey Creme i min fina tekanna respektive temugg. En fleecepläd om benen och en sjal om axlarna. Gamla gumman Rödhättan! ;)

Underbart med en laptop: Med tanke på hur uschliga program som visas på TV på dagtid (man ska fan i mig vara frisk för att stå ut med dem...!) så är det skönt att kunna surfa lite även såhär i nedbäddat tillstånd.

Katten håller mig sällskap och har t.o.m. försökt lapa te ur muggen! Men jag hann hejda honom. Galna pälsboll, han har väl aldrig velat ha te förut. Jag är säker på att om jag hade hällt upp lite åt honom i skålen, så hade han stenvägrat. Men får man försöka knycka så är allt gott! ;)

Nej, nu ska jag dricka lite mer te och läsa vidare i Barbara Nadels Belsassars dotter. Den är en frisk fläkt i deckarträsket och perfekt för en konvalescent. :) Ja, jag kan varmt rekommendera den även till "friskingar". Jag måste tillstå att jag helt har fallit för den kedjerökande, konjakspimplande kommissarie Ikmen med sitt knivskarpa intellekt. :)

* Duktig Flicka-samvete

13:30 Posted in Böcker , Dagbok | Permalink | Comments (3) | Email this

09/08/2007

gråtig dag

OBS! Varning för självömkan! Proceed at own risk.

Jag hade verkligen sett framemot den här lördagen:

Maggan och jag skulle cykla ut till hennes kolonilott, och tillbringa dagen där.

Men som så många gånger förut tvingades jag ställa in p.g.a. värk i nacken. :( Ja, jag var smått snuvig och hängig också, men det var nacken som knäckte mig. När den värker som mest orkar jag ingenting, det är jobbigt nog att "kånka runt" på ett huvud på ett par kilon som tynger ned nacken. Det gör ont att sitta, ligga, stå, gå, och kunde jag såga av den delen av kroppen så hade jag gjort det för länge sedan!

Värken gick att lindra hjälpligt medelst Orudis (det är inte alltid det hjälper, men ofta nog), ett par värktabletter och en varm sjal om nacken. Snuvan kan jag stå ut med, även om den skulle bryta ut i en rejäl förkylning. Ändå har jag gått omkring med gråten i halsen mest hela dagen - jag har känt mig så fruktansvärt ensam! Så ensam att det har känts som att hjärtat skulle brista, klyschigt men sant.

För det mesta gör det mig inte så mycket att jag inte har någon att dela livet med. Jag har så mycket fint i mitt liv ändå:

- Min far
- Mina vänner
- Min katt
- Min kreativitet

Men vissa dagar skjuter ensamheten rakt genom hjärtat. Och jag är extra sårbar när jag har så ont som jag har haft idag.

Ensam.
Ingen som smörjer in det onda med Orudis.
Ingen som hämtar den där varma sjalen.
Ingen som springer ut och köper värktabletter, när förrådet är slut.
Ingen som kramar mig i tröst.
Och säger att jag är älskad.
Även när ögonen svullnar av gråt för att jag har så ont.
Ingen som distraherar mina sorgsna, värkrelaterade tankar.

Men på något sätt så överlever jag även dessa dagar.

Idag mycket tack vare den underbara filmen Love Actually (2003), som jag köpte på Coops DVD-rea, när jag var och handlade mat (ingen annan gör ju det åt mig). Jag har sett den tre, fyra gånger allaredan, och kommer att se den minst lika många gånger. Det är en film som alltid får mig att skratta, även en dag som denna. Varm, brittisk humor på sitt bästa!

Denna gång tänkte jag särskilt på den mening, som slås an redan i inledningen av filmen:

Love actually is around.

Yes!

Jag må sakna en livspartner, men inte människor som jag älskar och som älskar mig. För den jag är, ego med alla fel och brister som jag kan rada upp från norr till söder i detta land. Och jag är tacksam för det, jag är det!

Jag kan aldrig bestämma mig för vem/vilka jag älskar mest i denna film:

- Porrfilmsparet
- Emma Thompsons försmådda hustru
- Laura Linneys självförsakande syster - jag hade glömt att den storyn aldrig får ett slut, som de flesta andra berättelser i den här filmen, och det gillar jag särskilt mycket, trots eller tack vare att det är så sorglig
- Den kärlekssjuke lille killen
- Bill Nighys ensamme ex-rocker, som kommer till insikt om vem som betyder mest i hans liv

Men jag gillar det faktum att jag aldrig kan bestämma mig.

Min målning från igår misslyckades mig helt. Vilket har spätt på tårarna ytterligare idag.
Men!
Medan jag tittade på filmen började en idé om hur jag skulle kunna arbeta om den (målningen!) ta form.
Och nu har jag orken/modet/båda för ett nytt försök.

Och om den misslyckas igen, så kan jag ju alltid gråta några skvättar till ned i kattens varma päls - han är redan halvt om halvt dränkt.
Men han finner sig i det.
Och ger mig Blicken på nytt.

- I realized that Christmas is-is the time to be with the people you love.
- Right.
- And I realized that as dire chance and-and-and fateful cockup would have it, here I am, mid 50s, and without knowing it I've gone and spent most of my adult life with a- with a chubby employee. And-and much as it grieves me to say it, it-it might be that the people I love is, in fact... you.
- Well, this is a surprise.
- Yeah.
- Ten minutes at Elton John's, you're as gay as a maypole.


Andra bloggar om: , ,

20:05 Posted in Dagbok , Dagens citat , Film | Permalink | Comments (4) | Email this

09/07/2007

Kattigt skrattigt

You must scratch me there!
Yes, above my tail!
Behold, elevator butt.

Fler underbara haikus (heter det så i pluralis?) hittar du här. Det framgår inte vem som har skrivit dem, men credit till den som har gjort det. Jag har gått omkring och skrattat över flera av dem idag. Elevator butt.... hahahaha!

19:30 Posted in Dagens citat , Katter | Permalink | Comments (2) | Email this

09/06/2007

Kan man inte få snabbspola framåt?

Sådärja!
Nu är kuvertavgiften till E:s disputationsfest betald.
PARTYYYYYY!!!
*gnuggar förväntansfullt händerna*
*tittar i almanackan*
Mäh?!
Två veckor kvar.
Två veckor!
Jag vill ju parta!!
Jag har ju t.o.m. tänkt ut vad jag ska ha på mig!
*muttrar*
Två f*cking veckor, va!

18:55 Posted in Dagbok | Permalink | Comments (4) | Email this

09/05/2007

The Sound of Love

det mjuka, kärleksfulla purrandet
från min sovande katt
när jag smeker hans päls
och sedan

Blicken

guldgrön och snedställd
fylld av villkorslös kärlek

tryggheten som är vår

21:48 Posted in Dikter , Katter | Permalink | Comments (2) | Email this

Lyckligt lottad...

... är jag som har en vän som kommer förbi med choklad, efter att jag har skickat ett "Gaaaaah!!!"-mail. :)

Efter denna traumatiska "Gaaaah!!!"-dag* blir det således choklad och ett glas vin framför Top Model 8 ikväll. Tro mig, det har jag gjort mig förtjänt av...

* Jobbrelaterat, kan inte avslöja mer än så

17:38 Posted in Dagbok | Permalink | Comments (2) | Email this

09/04/2007

uärkk - med guldkant

En av de största arbetstopparna på jobbet just nu. Sååååå trött! Dessutom har jag skitont i händerna, och ja, jag vet att jag borde ringa läkaren... men jag klarar inte det just nu, inte det också ovanpå allt annat, OK?! Åsså saknar jag Jennie-Pennie Kramkalas, det var alldeles för länge sedan vi träffades, nästan två veckor... :(

På plussidan står dagens underbara höstväder och lunch med kusin A.

Samt tre böcker som anlände i ett Bokus-paket idag:

Barbara Nadels Belsassars dotter - turkisk deckare!!
Arnaldur Indridasons Mannen i sjön - isländsk deckare av författare som skriver smärtsamt svart och vackert
Joyce Carol Oates Djur - en av mina favoritförfattare, här handlar det om bohemiskt leverne, "lust, spänning och ångest" (d.v.s allt som mitt liv inte innehåller ;))

Men först ska jag läsa klart Naomi Noviks underbara trilogi om Temeraire, den bokälskande draken i Napoleonkrigets England... som min kanadensiska kompis Marcie och jag samläser för att chatdiskutera här framgent.

Tack och lov för böcker! (Dock inte i storpocket. Det är en ren plåga när man har ont i händerna, ska jag säga.) Speciellt när kreativiteten har tagit en liten time out för att ladda om batterierna.

Andra bloggar om: , , , ,

19:30 Posted in Böcker , Dagbok | Permalink | Comments (5) | Email this

09/01/2007

Premiär för ett spännande kreativitetsprojekt

Äntligen kan jag avslöja hedersuppdraget som jag fick för ett tag sedan:

Jag är en av domarna i projektet 100 foton, 10 veckor & 5 fotografer!

Det är den ständigt lika kreativa EvaP, en av mina inspirationskällor, som har startat projektet. Hon skrev så fint om mig när hon bjöd in mig att vara domare - jag har gömt de orden i mitt hjärta, så att jag kan ta fram dem när kreativitetsförtroendet dippar och jag behöver värma händerna. Projektet är jättespännande, och de första bilderna är nu publicerade. Gå, nej spring genast dit! Vilken kreativitet, man blir alldeles matt.

Jag ser framemot "min" vecka! Tack för förtroendet, Eva!

15:16 Posted in Dagbok | Permalink | Comments (10) | Email this