Jag skapar, alltså är jag

« 2007-10 | HomePage | 2007-12 »

11/30/2007

Idol - Mot finalen!

OK, så jag surar fortfarande för att Daniel åkte ut.
Även om jag fortfarande är säker på att han vinner på att ha förlorat.
(Han är IMO bättre än Idol...Men ändå!!!)
Men jag lyssnade (något) motvilligt vidare.

Amanda krossade mitt hjärta ikväll.
Det har nästan ingen annan Idol lyckats med.
Speciellt inte denna säsong.
Kanske inte den bästa rösten.
Eller den mest klockrena.
Men jag röstade faktiskt på Amanda ikväll!
Jag kan lyssna på hennes tolkning av "Hallelujah" hur många gånger som helst....

... pleeeaaaase!
... please please please!
... låt det bli två tjejer i finalen!

Uppdaterad:
Yessssss!

22:25 Posted in Idol 2007 | Permalink | Comments (0) | Email this

Idol - top 3

Sällan har jag gråtit så mycket som när Amanda sjöng "Hallelujah".
Broke my heart completely!
Helt klart det bästa hon har gjort!
... Andreas kunde lära sig ett och annat där.
Hur man tolkar en sång!
(T-o-l-k-a-r, Andreas!)
Då spelar rösten mindre roll.
(I said: T-o-l-k-a-r, Andreas!)

21:02 Posted in Idol 2007 | Permalink | Comments (0) | Email this

så var det över

"Mjau mjau" väckte mig - högljutt! - fem i sex imorse. *stön* Hade väl somnat vid halv ett... och inte sovit speciellt bra heller. Trots att jag inte direkt kände mig nervös så fanns det nog ändå en del nervositet i kroppen. :)

När jag kom till jobbet så fick jag poff! sälja ett smycke sådär bara, ett av dem som jag hade funderingar om att ta med på utställningen. Nu blev det "Drottningen" istället - hur som helst lutade det mot henne, det är ett lite annorlunda halsband som jag tyckte kunde vara ett bra exempel på min kreativitet. (Hoppas att muserna inte får frispel nu när jag skriver så!)

Klockan tolv öppnade utställningen, och det kom en hel del folk. Det kändes lite märkligt att se sina egna alster i ett sådant sammanhang, men på ett mersmakssätt. :) Och mina målningar fick så många positiva kommentarer att jag blev lite omtumlad. När folk började diskutera dem med mig, främst In Dreams, visste jag att de verkligen gillade dem. Jag menar, vill man vara snäll kläcker man bara ur sig en artig floskel. AE kom med en sådan intressant tolkning, som fick mig att se på In Dreams med nya ögon - det är det jag främst tar med mig från denna utställning.

En person uttryckte dessutom intresse av att köpa båda målningarna, så mitt kreativitetssjälvförtroende, som hade dippat ganska rejält de senaste dagarna av någon anledning, har stärkts väsentligt. :) Oavsett om hon de facto köper dem eller inte. Men lugn, jag har inte drabbats av hybris - jag är övertygad om att det fanns folk som avskydde dem också. :)

Roligast idag var att höra chefen stå och "skryta" för några personer, som samlats vid mina målningar, att jag minsann jobbade på hans avdelning :)

20:30 Posted in Skapande | Permalink | Comments (4) | Email this

11/29/2007

Målarens bröstmöda

Jag blev tvungen att skratta.
Har petat på de här brösten* i evigheter nu.
Som det känns.
Bara för att täcka dem längre fram.
(Ingen nakenchock** här, inte.)
Lite roar en målare?

* Inte mina egna: Jag målar! Läs ordentligt! ;)
** Ska bli intressant att se vad jag får för träffar nu...

21:40 Posted in Skapande , Utflippat | Permalink | Comments (2) | Email this

11/28/2007

Många penseldrag (och svordomar) senare

Nog är det märkligt, ändå...

För två och ett halvt år sedan, lite drygt, fick jag en dag en obetvingad lust att "kladda". Behovet var så starkt, att jag tog första bästa buss ned på stan efter jobbet och handlade billigt papper och tillika billiga färger. Målade sedan Menshäxan i ett fullständigt utbrott av frustration, (tidsmässigt relaterad) värk och uppdämd, mångårig kreativitetslängtan. Det var fullständigt berusande... så befriande! Och sedan dess har det inte varit någon hejd...

Och nu, drygt två och ett halvt år senare, ska jag ställa ut.
I all enkelhet, förvisso, men likväl - jag ska ställa ut.
Det hade jag aldrig kunnat tro den där kvällen för två och ett halvt år sedan!
(För att inte tala om att jag har sålt fem målningar!)

Och nog är det märkligt...
... hur häftigt det är att se sina egna verk inramade.
Även om det bara är enkla clipsramar. :)


Nej, gestalten i målningen till höger bär inte en stjärna i sin hand! Det är blixten som speglas i glaset :)

22:20 Posted in Skapande | Permalink | Comments (2) | Email this

Jag ställer ut!!

Idag fick jag klartecken om utställningen. Jag hade helt missat att det var ett tema för utställningen - Linné, blommor och blad - så det har varit ett litet frågetecken om min medverkan, eftersom mina bilder inte alls passar in i det temat. I och för sig hade jag ju kunnat måla något helt nytt... men blommor och blad är liksom inte min typ av teman. Jag ville hellre visa upp det som representerar var jag står i mitt kreativa skapande här och nu, speciellt som jag känner att jag har utvecklats och att jag rör mig i en ny, spännande riktning.

Hur som helst, så kom jag med ändå. Jag skulle tro att de har några fler utställare som avviker från temat. Annars kommer jag verkligen att sticka ut, hahaha!

Efter att ha funderat och valt och valt bort och valt om - så har jag äntligen valt mina två bilder.
In Dreams - den här var jag helt säker på från allra första början
Get Me Out of Here: Twisted (första målningen) - det har stått mellan denna och en annan målning, men till sist valde jag denna för att visa på olika sidor i mitt skapande.

Just nu känner jag mig halvt skräckslagen... men det ska bli roligt! Det är väl enda gången jag får chansen att ställa ut, så det gäller att göra det mesta av det. Kanske ska jag rent av chockera omvärlden och klä mig i kjol dagen till ära :)

Dagens tack till Jennie för hjälp och goda råd - love you!

(Jag dubbelbloggar idag)

17:00 Posted in Skapande | Permalink | Comments (2) | Email this

11/23/2007

eh?!?!

Oooook...
... Daniel faller inte alla på läppen!
... big deal...
... han blir nog star ändå...
...
men hur i HV?!! kunde han åka ut?!

22:45 Posted in Idol 2007 | Permalink | Comments (3) | Email this

Idol: The final countdown - andra rundan

Andreas:

Living on a Prayer:
För en gångs skull håller jag med juryn... Det här var verkligen bedrövligt! Ett bra exempel på hur en bra röst inte alltid räcker till - hur tråkig den kan bli, som i det här fallet...
Jag tror att Andreas blir utmärkt... i sitt sammanhang!

Amanda:

I'm Just a Girl:
Ja, inte låter det direkt vackert, men här funkar hon mycket bättre än i förra låten. Jag tror att hon alltid kommer att vara en artist som man antingen retar sig på eller älskar... och det är väl nog så viktigt?!

Marie:

Weak:
Här funkar hon mycket bättre! Hon känns trovärdig på ett sätt hon inte har varit tidigare ikväll... kanske fattar hon (för en gångs skull) vad hon sjunger om?
Det är öht något jag alltid har suckat över när det gäller Idolerna - att de inte tolkar texterna! (Long story, don't even get me started...)

Daniel::

Living on the Edge:
Kanske den mest originella covern någonsin i Idol-sammanhang.
Må de ta till vara hans begåvning och artisteri med varsamhet....

En andra sammanfattning:

Dessa tre vill jag se som Top 3 (utan inbördes ordning):
Daniel
Marie
Amanda

Dessa tre tror jag går till Top 3 (utan inbördes ordning):
Daniel
Marie
Amanda

Denna person fruktar jag vara bland Top 3:
Andreas

21:20 Posted in Idol 2007 | Permalink | Comments (2) | Email this

Idol: The final countdown - första rundan

Rock är temat i Idol ikväll, och fyra ska bli tre. Ingen av de som var kvar är väl direkt några rock stars, om man så säger. Så det blir spännande - ingen sitter säkert, tror jag.

Och trots, eller kanske tack vare mitt sorgsna hjärta så ytligbloggar jag om dessa kvällens Idol-begivenheter. För tro mig, S skulle ha inte ha misstyckt, tvärtom.

Andreas:

Heaven's on Fire:
Nej, nej, nej... Bra röst, men det är som om Mary Poppins hade fått för sig att sjunga rock.
"Det blir präktigt!" säger Kirsti, och för en gångs skull håller jag med henne.

Amanda:

You Really Got Me:
Nja... Jag tror att Amanda börjar komma till vägs ände. Det här hade verkligen varit en sång för henne, men nej, hon lyckas inte riktigt lyfta den. Även om hon äger scenen i övrigt.

Marie:

You Oughta Know:
Ja, hon har ju en osedvanligt bra röst, men här räcker den inte till, tycker jag. Men så är också detta en av mina älsklingssånger (det blir alltid svårare att bedöma sångerna i sådana fall), som påminner mig om exet M och den enorma vrede jag kände när han dumpade mig. Enligt min högst subjektiva åsikt så förmår hon inte att tolka den här sången. Var är den oresonliga vreden?!

Daniel::

Roxanne:
Daniel har varit flipp eller flopp hela denna säsong, men alltid originell i sitt framträdande, och man är sällan oberörd av vad han har hittat på. Här är han flipp all over ze place - me lööööves!

Första sammanfattning:

Daniel är så bra att jag börjar hoppas att han inte ska vinna! Så att han får chans att utveckla sitt artisteri i lugn och ro. Fast av de fyra som är kvar så vill jag ändå se Daniel som vinnare...

20:45 Posted in Idol 2007 | Permalink | Comments (0) | Email this

Glöm inte att krama dem ni älskar

Jag fick ett dödsbud idag. Och även om jag inte längre umgicks med den här personen, så blev jag genuint ledsen. 59 år, alldeles för ungt, och han var alldeles för skadlig att förlora...

Varför är det så att bara för att man frivilligt väljer bort vissa personer, så tvingas man samtidigt att välja bort andra? Jag ville aldrig välja bort honom, egentligen, men jag var tvungen att fatta det där beslutet, det gick inte att göra på annat sätt...

Jag tänker på att jag i alla fall hann träffa honom en sista gång, för ca ett år sedan, och att jag då gav honom en kram. Det är jag så otroligt glad för idag, mitt i "lessenheten". Före det hade vi inte träffats på flera år...

Vila i frid, S. Det är skönt att du slipper lida mer. Och vi kommer alltid att ha "drottningen av Norge" (Liv Ullman...) Det kommer jag alltid att skratta åt, och jag minns också hur vi bara bröt ihop av skratt den gången. Det är sådant man ska minnas, skratten och glädjen.

15:15 Posted in Dagbok | Permalink | Comments (5) | Email this

11/22/2007

Mitt kungadöme...

... till den som uppfinner intravenöst kaffeintag!
Det skulle jag verkligen behöva just nu.
Faaan, vad trött jag är!
Hatar november...

12:15 Posted in Dagens suck | Permalink | Comments (4) | Email this

11/19/2007

Ett steg närmare Prag 2008

Efter lite emailande hit och dit (läs språkförbistring) så har jag nu bokat rum på det pensionat där jag bodde förra gången jag var i Prag. Toppenfint, billigt ställe, stort rum med balkong, hyfsat centralt, lån av kaffebryggare ingår. Me stortrivdes, så det känns toppen att få bo där igen.

De ber mig skicka ett SMS ca en timme före jag anländer och utlovar generöst:

one young men will wait for you.

Hahaha! Det ni!
Jag måste nog åka till Prag oftare. ;)

20:50 Posted in Resor | Permalink | Comments (3) | Email this

Dagens "efter regn kommer sol"

Enter:
Sur unge med mungiporna nedanför skorna kliver stormar in i bussen.
Åskmoln ovanför huvudet.
Ungen:
- Gnäll gnäll gnäll!
Uttröttad mamma:
- Tyyyyyst!
Ungen:
- Gnä...
Får i samma stund syn på en kvinna längre in i bussen.
Kvinnan vinkar och ler:
- Hej!
Ungen lyser upp som en tusenwattslampa:
- Heeeeeeeeej Annie!
Rusar fram och kastar sig i armarna på Annie.
Puss, kram och skratt!
Ungen under resten av resan, högt och ljudligt:
- Pladder pladder pladder... hihihi.... pladder pladder... hihi... vet du vaaaad, Annie... hihihi!

Vi var många som dolde våra skratt i diverse sjalar och kappor. ;)

20:10 Posted in Utrop och tillrop | Permalink | Comments (2) | Email this

11/17/2007

Är jag en kvinna?

Medan jag väntar på att det senaste färglagret i min pågående målning ska torka tittar jag lite förstrött på Fab 5. Jag brukade följa det slaviskt förr i världen, men tröttnade rätt snart och tittade inte alls ett tag. Nu kan jag gott se det om det råkar vara på - som nu.

Anyway, den här gången vill den straighta kille de hjälper gifta sig med sin tjej. Ja, ja, inget fel i det. Men jag rycker till när en av Fab 5-killarna säger något i stil med:

- Du får komma ihåg att hon säkert har drömt om detta sedan hon var barn. Det gör kvinnor.

Och det slår mig hur många gånger jag har hört den repliken.
Uttjatad.
Som ett mantra.
Och OK, det här ett amerikanskt program.
Men jag har hört repliken uttalas på många språk.

Och varje gång blir jag aningen, mer eller mindre, konfunderad:
För jag har faktiskt aldrig drömt om att gifta mig!

Betyder det att jag inte är en kvinna?
Eller åtminstone inte tillräckligt kvinna för att bli kallad kvinna?
Och vad sjutton är då en kvinna?
Egentligen?

Självklart respekterar jag de kvinnor som har drömt om sitt bröllop sedan de var barn.
Men jag vill faktiskt inte bli intvingad i gruppen (Alla) Kvinnor.
Inte i något som helst sammanhang, faktiskt.
I synnerhet inte när det gäller äktenskapsnormer.

Ety:
Jag tror inte på äktenskap.
Jag vill inte gifta mig.
Jag är kvinna.
Jag är den kvinna jag är.

16:25 Posted in Dagbok | Permalink | Comments (2) | Email this

11/15/2007

Äntligen!

Utan att gå in på närmare detaljer kan jag berätta att jag idag har fattat ett beslut angående... eh... något som jag borde ha beslutat om för länge sedan.

Så snart jag hade uttalat beslutet högt för Den Det Berör, så rasade ett helt grustag från mina axlar! Jag fattar inte varför jag inte har gjort detta, fattat detta beslut tidigare... men jag antar att var sak har sin tid, och det här är så känslomässigt laddat på många olika plan.

Och när allt är avklarat, så ska jag fira genom att göra något riktigt roligt, förslagsvis genom en resa - så att jag slutligen kan avsluta det här (spök)kapitlet!

22:38 Posted in Dagbok | Permalink | Comments (6) | Email this

11/13/2007

Det levande slottet (2004)

Sofie är en helt vanlig tjej med ett helt vanligt liv. Hon jobbar i familjens hattaffär, men den dag hon träffar trollkarlen Hauru förändras allt. Den vackre och mystiske Hauru för bort henne, och efter ett möte med Ödehäxan förvandlas Sofie till en gammal kvinna på 90 år. Nu måste hon ge sig ut på en spännande och farlig resa för att bli av med förbannelsen. Hon tar skydd i Haurus levande slott där hon lär känna Mark, Haurus unga elev, och den hetlevrade elddemonen Calcifer.

För att få lite balans i mitt sedan igår sorgsna filmhjärta tittade jag ikväll på Det levande slottet (2004) av den japanske regissören Hayao Miyazaki. Och mycket riktigt, det var en film som fick mig att mysa och skratta. Dessutom fick den min skröpliga, för att inte säga saligt insomnade romantiska sida att tindra lite.

Jag älskade Miyazakis Spirited Away (2001) för dess mörka magi och Min granne Totoro (1988) för dess charm. Det levande slottet placerar sig i mitt tycke någonstans mitt emellan båda dessa filmer, men är ändå den som har lagt sig närmast mitt hjärta. Jag vet faktiskt inte riktigt varför, för egentligen tycker jag bättre om Spirited Away. Hmm. Det har nog med huvudpersonerna att göra - på något sätt är det nog lättare för mig att sätta mig in i Sofies historia än Chihiros. Åsså blev jag väldigt förtjust i hennes, Sofies, vapendragare Mark och Calcifer. (Den senare spöar ledigt alla fåncharmiga bifigurer i diverse Disneyfilmer!)

Eller så var det för att jag behövde skratta ikväll. Och det gjorde jag.

Men egentligen är det orättvist att jämföra de här filmerna - jag skulle nog faktiskt vilja äga dem alla tre.

- Ett hjärta är en tung börda.
(Ur Det levande slottet)

Läs även andra bloggares åsikter om Det levande slottet

21:55 Posted in Dagens citat , Film | Permalink | Comments (0) | Email this

Pans labyrint (2006)

Ofelia och hennes mamma Carmen flyttar upp i bergen där Carmens nye man, kapten Vidal, och hans män i Francos armé strider mot de sista motståndsmännen. Ofelia dras mot en övervuxen labyrint i närheten av deras nya hem. I denna förtrollade värld möter hon labyrintens väktare, som hävdar att han känner till hennes riktiga identitet och hennes hemliga öde. För att få reda på sanningen utsätts Ofelia för tre farliga uppdrag och ett skrämmande och häpnadsväckande äventyr tar sin början. Men i bakgrunden lurar Kapten Vidals verklighet som blir allt svårare att skydda sig ifrån...

Jag hade egentligen inte tänkt se Pans labyrint, men Jennie var lite påstridig ;) och jag är väldigt glad för att hon fick mig att se den.

OBS! kan innehålla spoilers, läs inte om du vill se filmen

Det är en mörk, skrämmande och otroligt sorglig film. Fotot är mycket snyggt, liksom specialeffekterna, och det är fint skådespeleri över hela linjen. Särskilt imponerar blott 13-åriga Ivana Baquero i rollen som Ofelia. Hennes öde grep mig ända in i hjärterötterna. Är det en fantasivärld hon flyr till för att undkomma den svarta, brutala verkligheten eller är det en verklig värld? Jag är böjd att tro på det förra, men det finns inga givna svar i den här filmen. För Ofelia är den verklig nog, anyway, men den skänker knappast någon lindring för henne. Hennes liv kantas av sorg, rädsla och våld, och det bjuds inte något "happy ending". Tack och lov, höll jag nästan på att säga; det hade verkligen känts fel i den här filmen. Hur sorgligt slutet än är så kändes det trovärdigt, eller åtminstone oundvikligt.

Efteråt var jag tvungen att ta ett glas vin och lyssna på tystnaden och låta filmen sjunka in... Jag kände mig så otroligt nedstämd, något som sedan färgade av sig på mina drömmar. Inte heller idag har jag kunnat sluta tänka på den; trots att jag har haft så mycket att göra på jobbet så har detaljer poppat upp hela tiden. Jag måste köpa denna film, för jag behöver se den igen och igen. Och igen.

- Kaptenen har varit så god mot oss. Snälla Ofelia, kalla honom far. Det är bara ett ord, Ofelia, bara ett ord.
(ur Pans labyrint)

Läs även andra bloggares åsikter om Pans labyrint

17:47 Posted in Dagens citat , Film | Permalink | Comments (0) | Email this

11/10/2007

A few of my favourite things

En dag som består av pärlor, målande och chokladglass.
En katt i knävecken.
Och rimfrost på envisa gröna blad.
En sådan dag vill jag njuta.
Alltid. När som helst.
Som idag.
Alltid lika tacksam.

22:30 Posted in Dagbok | Permalink | Comments (6) | Email this

11/09/2007

Idol - Andra halvan

Mattias: "This Is It":
Honom hade jag gärna skickat ut redan i första fredagsfinalen. 'Nuff said.

Daniel: "I Love to Love":
Nu är det andra gången på raken som han gör ett tämligen oväntat låtval. Förra veckan blåste han liv i en låt som jag skulle ha trott vara hopplös att göra, Brittans "(Hit Me Baby) One More Time", som plötsligt blev riktigt intressant. Han lyckades inte riktigt lika bra med Tina Charles "I Love to Love", men han tolkade den på sitt eget sätt, och det är mycket värt. Bäst hittills ikväll. Han har varit min favorit i stort sett genomgående. Därmed inte sagt att han alltid har varit bäst. ;)

Marie Picasso: "Ain't Nobody":
Kanske den bästa rösten i årets Idol. Jag gillar henne - samtidigt inte. Antagligen för att hon inte riktigt gör min typ av musik. Men jag håller en tumme för henne ändå, för att hon har en sådan stark röst, och för att hon är värd en finalplats. Inte min favorit, men hon har rösten och tekniken - det ska också räknas.

Ikväll...
... hoppas jag att Andreas eller Mattias åker.
... fruktar jag att Daniel åker.

Andra bloggar om: Idol 2007

21:25 Posted in Idol 2007 | Permalink | Comments (2) | Email this

Idol - Halvlek

Christoffer: "Disco Wonderland
Nej, jag har aldrig förstått vad som skulle vara "the big deal" med Christoffer. Men ikväll är han tydligen förkyld och/eller har problem med halsen, så jag ska inte säga så mycket mer än att jag... eh.. fortfarande inte förstår vad som är "the big deal". :)

Amanda: "Disco Inferno"
Henne älskar eller hatar man, tror jag. Jag älskar henne. OK, hon har inte världens bästa sångröst, direkt, men hon har Det, och hon når ut. Hon är just ingen annan lik i ett annars tämligen slätstruket program*, och därför har hon blivit en av mina favoriter - trots hennes tidigare slakt av "Tainted Love"! ;)

Andreas: "Upside Down":
Bra röst, men såååå tråkig. (Repeat and fade out)

* Ja, slätstruken, men jag tittar ändå, so sue me ;)

Andra bloggar om: Idol 2007

20:50 Posted in Idol 2007 | Permalink | Comments (0) | Email this

11/06/2007

Gyllene tider, väntans tider

Nej, jag är inte gravid! ;)

Däremot har jag nu velat klart* och köpt en resa till Prag - mitt älskade Prag! - till våren. I maj, närmare bestämt.

Hurraaaaaaaa!

Jag älskar Prag, det är min stad, och ingenstans är jag så lycklig (möjligtvis med undantag av Sörberg) och kreativ som där. Och nu får jag möta våren där - underbart! (Tidigare, d.v.s. två gånger, har jag varit där på sommaren)

Om jag bara kunde snabbspola tiden...
Fast å andra sidan är det skönt att ha något att se framemot också. Underbart att ha Prag att se framemot!

Jag menar, novembermörkret blev genast mer uthärdligt. :)

* Jag hade funderingar på både Berlin och Istanbul också... men min kärlek till Prag besegrade de "dumma" idéerna genom att påminna mig om att det är fyra år sedan jag var där!

18:45 Posted in Resor | Permalink | Comments (7) | Email this

11/03/2007

falsk marknadsföring?

Ingen kan motstå mjuka läppar!
hävdar Nivea-reklamen.
Nää, vet ni vad?!
Jag skulle inte kyssa George W Bush
- för att ta ett exempel -
om han så hade de mjukaste läpparna i världen!

18:16 Posted in Utflippat | Permalink | Comments (7) | Email this

kreativitetsfnatt

Men hjälp, vilket kreativitetsflöde jag har idag!
Jag hinner knappt med!
*torkar svetten ur pannan*
*ler lyckligt*
*dyker ned i pärlhögarna igen*

16:30 Posted in Dagbok , Dagens I-landsproblem , Utrop och tillrop | Permalink | Comments (2) | Email this

11/02/2007

så går ännu en dag, och snart ska vi mötas

Farbror T har somnat in.
Med risk för att låta hårdhjärtad:
Så skönt för honom!
Efter alla år i La La Land.
Nu får han träffa sin bror igen.
Och sin syster....

... mest av allt tänker jag på henne.
En helg som denna.

16:20 Posted in Dagbok | Permalink | Comments (5) | Email this

11/01/2007

Det är då som det stora gäspet rullar in

Kunde äntligen gå på jobbet idag! Liiite ynklig var jag, men det övervägdes av att få träffa mina trevliga arbetskompisar. Skratt är en bra medicin, som sagt, och efter AL:s "uppvisning" vid eftermiddagsfikat kommer jag att vara frisk i flera månader i sträck!

Tack och lov var läget inte tillnärmelsevis så stressigt som jag hade trott, även om det kommer att ta mig ett par dagar att komma på rätt köl igen. Det tog en halv förmiddag bara att svara på mailen! :) Imorgon ska jag försöka göra en prioriteringslista.

Tog rätt snabbt slut som soldat, dock. Slocknade i soffan när jag kom hem, och sov i två timmar! Hrrmm. Så har jag seggäspat och varit som en zombie större delen av kvällen. Ingen ork att göra något alls, faktiskt, trots att jag har både nya, fina pärlor och en jättestark idé till en målning. Men imorgon jobbar jag bara halvdag, och efter en lunchdate med Älsklings-Bollen ska jag begrava mig i kreativitet! (Ey Nalle, det blir nog en duk också. :)) Det ser jag verkligen framemot!

20:50 Posted in Dagbok | Permalink | Comments (3) | Email this