Jag skapar, alltså är jag

Visst kommer jag att leva länge på min härliga tripp till den kungliga hufvudstaden. Och visst var det skönt att få krypa ned i sin egen säng igår kväll.

Men att kliva upp i morse, det kändes nästan som det står i rubriken. För tydligen hade någon del av mig lyckats inbilla kropp och knopp att vi hade semester nu. Som i att sova länge om morgnarna och göra som vi vill. Fatta vilken chock att inse att väckarklockan, plikten och vardagen återigen väntade!

Hela vägen till jobbet fick jag lov att påminna mig själv om att jag åker till Prag om en och en halv månad. (Det är 19 grader varmt där idag, ser jag på webben. Här är det 13 grader...)
- Prag, Prag, Prag! får vara mitt mantra de tre veckor som återstår innan den "stora" semestern.

Fast först ska jag åka till Sörberg. Det blir nog redan första veckan på semestern. Längtan är stor!

Men allvarligt:
Varför kan man inte snabbspola den sista tiden fram till semestern?
*blänger otåligt*