05/02/2008

Stön!

America saves the world. Again.
Makes me wanna puke!
Kan någon tala om för mig varför jag tittar på den här skiten?
När jag kunde måla istället. T.ex.
*skakar på huvudet*
Patetiskt! I know.
Well, Will Smith är rätt söt i alla fall.
Alltid något.

Good morning. In less than an hour, aircraft from here will join others from around the world. And you will be launching the largest aerial battle in the history of mankind. "Mankind." That word should have new meaning for all of us today. We can't be consumed by our petty differences anymore. We will be united in our common interests. Perhaps it's fate that today is the Fourth of July, and you will once again be fighting for our freedom... Not from tyranny, oppression, or persecution... but from annihilation. We are fighting for our right to live. To exist. And should we win the day, the Fourth of July will no longer be known as an American holiday, but as the day the world declared in one voice: "We will not go quietly into the night!" We will not vanish without a fight! We're going to live on! We're going to survive! Today we celebrate our Independence Day!
(Ur Independence Day, 1996)

23:50 Posted in Dagens citat , Film | Permalink | Comments (2) | Trackbacks (0) | Email this

04/15/2008

Mrs. Henderson Presents (2005)

London 1937. Mrs Laura Henderson, en mycket rik kvinna med goda kontakter till politiska makthavare, har just blivit änka. Hon är emellertid vid 69 års ålder alldeles för vital och energisk för att dra sig tillbaka och leva ett stilla liv. En väninna vid namn Lady Conway råder Mrs Henderson att som hobby samla på diamanter eller ägna sig åt välgörenhet, men till allas fasa i de finare kretsarna köper hon istället en nedlagd teater i hjärtat av Soho som hon döper till "The Windmill". Den blir snart omtalad för sina revyer med nakna inslag.

Det finns bara ett ord för att beskriva Mrs Henderson Presents (2005), och det är (med ett genuint brittiskt uttal, mind you):
Charming!

Det var länge sedan jag skrattade så mycket åt en film. Sedan grät jag en smula också. Men med ett leende på läpparna. Det ska då vara engelsmännen att göra sådana här underbart roliga filmer, med den oöverträffliga kombinationen av den där brittiskt torra humorn och den behövliga nypan allvar, som i mitt tycke kännetecknar en bra komedi. (Jag vågar inte ens tänka på hur amrisarna skulle ha klumpat till det...) Dessutom med den noggranna omsorg om kläder, miljöer, skådespelare, etc, som så ofta kännetecknar engelsk film och som gör att jag känner mig fullständigt trygg som åskådare.

Jag valde filmen för att jag älskar Judi Dench, och inte heller denna gång gör hon mig besviken. Tvärtom, hon är fullständigt lysande som den excentriska och livfulla Mrs Henderson.

När filmen börjar har hon precis blivit änka. Hon flyr tillfälligt från begravningskaffet för att ro ut på en liten sjö, där hon för några ögonblick släpper på kontrollen och låter sorgen bryta ut i några kvävda, hjärtskärande skrik. Sedan återvänder hon till sina plikter, ler och konverserar... men bara för ett par ögonblick. Sedan tar hon sin väninna åt sidan och utbrister frustrerat:

- I'm bored with widowhood.
(Väninnan) : - My dear, you've just scratched the surface.
- I have to smile at everybody. I've never had to smile at everybody. In India, there were always people to look down on.
- People are merely being sympathetic. After all, you have lost your husband.
- Well I didn't mislay him! It was most inconsiderate of Robert to die. What on earth am I supposed to do now?

Två ganska korta scener, som sammanfattar Mrs Henderson i ett nötskal. Jag måste erkänna att jag omgående föll för henne. :) Inte för att hon alltid är så trevlig, tvärtom är hon en riktig ragata emellanåt, men det är ju just det som gör henne så mänsklig.

Bob Hoskins spelar Vivian van Damm, den teaterchef som Mrs Henderson anställer, och han ger Judi Dench "a run for her money" när det gäller skådespelarinsats. Som så ofta spelar han en bitsk tvärvigg, men vad gör det när han gör det så bra. Och här inser man snart att det finns mer under ytan än vad man först skulle kunna tro. Han spelar med små medel, och särskilt i en scen, där han uttalar en enda replik men säger desto mer med sina ögon, krossar han mitt hjärta...

Den subtila kemin mellan Mrs Henderson och van Damm är en njutning att beskåda. Det är en kärlekshistoria utan en enda kyss eller knappt ens en beröring, förutom en stilla dans i slutet av filmen... jag ska inte avslöja något, men tro mig, inget romantiskt tjafs där heller. :) Och ändå är det uppenbart att dessa två människor älskar varandra.

Så underbart det är att se två sådana skickliga "hantverkare"! De sopar nästan banan med resten av den nog så kompetenta ensemblen, faktiskt.

Mrs Henderson Presents bjuder inte på någon märkvärdig historia (dock byggd på faktiska händelser), men den är rolig, rörande och välspelad på ett mycket befriande sätt. Se den!

- It's really not so bad. Widows are allowed hobbies.
- Hobbies?
- Yes. Embroidery, things like that.
- Are you mad?
- I've graduated to weaving. Would you care to see my tapestries?
- I'd rather drink ink.
- Committees are good of course. I serve on quite a few charities. Once your husband dies, it's quite permissible to help the poor. And now, there's no one to stop you buying things. Also, of course, there's a great deal of time for lovers.
- Margot, I'm nearly 70!
- That's true, but you're also very rich. The one cancels out the other.
(Ur Mrs Henderson Presents, väninnan försöker få Mrs Henderson att inse fördelarna med änkeståndet)

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

21:10 Posted in Dagens citat , Film | Permalink | Comments (4) | Email this

04/11/2008

Dagens skratt

- Coffee, dear? Oh, and I'm getting ahead with the divorce.
(Prudentlig dam i Morden i Midsommer)
Avd: Inga kan förolämpa som engelsmännen! :D

22:55 Posted in Dagens citat , TV | Permalink | Comments (0) | Email this

03/23/2008

Half Nelson (2006)

Dan Dunne älskar sitt arbete som högstadielärare och levererar dagligen inspirerande lektionstimmar för sina elever. Han gör allt för att entusiasmera de nyblivna tonåringarna att tänka själv och inse innebörden med förändringar - både på historisk och personlig nivå. Men det visar snart att Dan inte lever som han lär. När han en dag tänder på efter skolan avslöjas han av en av sina egna elever, tonårsflickan Drey. Mellan Drey och Dan utvecklas en oväntad vänskap, som får betydande konsekvenser för deras framtid.

Half Nelson är en lågmäld, sorgsen och gripande film, som nästan krossade mitt hjärta. Ryan Gosling och Shareeka Epps är lysande i rollerna som lärare respektive elev, och varje scen dem emellan är laddad med undertryckta känslor. Det är omöjligt att inte engagera sig i och sympatisera med dem. Gosling gör ett osentimentalt, men ändå värdigt porträtt av den knarkande läraren som sakta men säkert går ned sig, man både avskyr och känner för honom. Men frågan är ändå om inte Shareeka Epps gör en ännu starkare insats. Hennes stolta, men ensamma ansikte bränner sig fast i ens hjärta. När den avgörande scenen kom var jag nära att börja gråta av uttrycket i hennes ögon - de sa mer än tusen ord hade kunnat göra i det skedet!

Regissören har tagit tid på sig att berätta sin historia, det är befriande med en film som inte räds ett långsamt tempo. Jag gillar också att det inte ges någon ”happy ending”, men att filmen ändå slutar med ett vänskapsskratt. En fullständigt osannolik vänskap, som antagligen inte kommer att hålla - men just i den stunden, där och då, så är de vänner och delar ett skratt. En lysande avslutning på en lysande film. Se den, se den, se den!

Change moves in spirals, not circles. For example, the sun goes up and then it goes down. But everytime that happens, what do you get? You get a new day. You get a new one. When you breathe, you inhale and you exhale, but every single time that you do that you're a little bit different then the one before. We're always changing. And its important to know that there are some changes you can't control and that there are others you can.
(Ur Half Nelson)

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

18:50 Posted in Dagens citat , Film | Permalink | Comments (2) | Email this

03/22/2008

En favvo



Jag bara älskar Priscilla, Queen of the Desert (1994), och kan se den hur många gånger som helst. Nu var det dock länge sedan sist, så det var ett kärt återseende. Terence Stamps värdiga, sorgsna Bernadette kommer alltid att ha en plats i mitt hjärta. En fantastisk skådespelarprestation!

That's just what this country needs: a cock in a frock on a rock.
(Ur Priscilla, Queen of the Desert)

Läs även andra bloggares åsikter om ,

17:55 Posted in Dagens citat , Film | Permalink | Comments (2) | Email this

03/21/2008

This is England (2006)

Det är sommar i Storbrittanien 1983. Margaret Thatcher styr med järnhand och såren efter Falklandskriget har ännu inte läkt. Tolvårige Shaun har sommarlov och vandrar planlöst omkring på gatorna i en anonym och grå arbetarstad. Han lärk änna Woody som leder ett lokalt skinnhuvudgäng och blir deras maskot, får sin första kyss och är glad över att ha funnit riktiga vänner. Men när gänget splittras i musikälskande skins och rasister måste Shaun besluta sig för vilken sida han ska välja.

This is England är den bästa film jag har sett hittills i år. Stark, tankeväckande, sorglig och med karaktärer som man blir djupt engagerad i. Skådespelarprestationerna är starka rakt igenom, men två av skådisarna lyser särskilt starkt. Thomas Turgoose är helt igenom trovärdig som den på ytan småtuffe, men sårbare och ensamme Shaun, som sörjer sin far och som, något oväntat, finner gemenskap och vänskap i Woodys skinnskallegäng. Men det var Stephen Grahams Combo som gjorde störst intryck på mig. Combo är en våldsam, rasistisk f.d. kåkfarare, fylld av hat. Men Graham ger honom djup, låter oss ana den sorg, ensamhet och vilsenhet som finns djupt inne i Combo. Och han gör det mycket övertygande. På slutet kom jag på mig själv med att faktiskt sympatisera med honom, trots att han står för allt som jag inte gör och trots de våldsamheter som han gör sig skyldig till. Det är bra skådespeleri!

Jag har tänkt på den här filmen hela dagen, jag får den inte ur tankarna, den ligger där och skaver på ett högst påtagligt sätt. Aldrig skulle jag ha trott mig om att känna ett sådant engagemang i ett gäng skinnskallar! En del av mina fördomar har kommit på skam idag. En film kan nog inte få bättre betyg än så.

- Listen to me. He's a young lad. He's had a fucking bad week. So we bring him in wi' us to show him a bloody good time and you've just friggin back handed him roun' head. I'M DISAPPOINTED MATE!
(Ur This is England)

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

20:15 Posted in Dagens citat , Film | Permalink | Comments (0) | Email this

03/20/2008

Påsk- och vardagslycka är...

... att skapa halsband på löpande band och samtidigt sjunga med i olika Schpektakel-låtar för full hals. Alltmedan det första lagret färg i en målning ligger på torkning. Sällan har den här bloggen gjort så mycket skäl för sitt namn som denna helt underbart vanliga skärtorsdag.

Eeeeen dag när vindarna bär... två-tre-fyra-fem... en dag står du och jag hääääär...
(Tommy Nilsson och Rödhättan i *host* unik duett)

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

19:35 Posted in Dagbok , Dagens citat , Skapande | Permalink | Comments (4) | Email this

02/29/2008

Stranger than Fiction (2006)

Stranger than Fiction handlar om Harold Crick, som lever ett tråkigt, förutsägbart liv, som drastiskt förändras den morgon han plötsligt hör en röst inuti sitt huvud berätta om alla hans tankar och handlingar. Rösten tillhör en författare, och Harold visar sig vara huvudpersonen i den bok hon håller på att skriva. Inte nog med det - hon tänker ta livet av honom i slutet av boken! För att slippa detta hemska öde måste Harold därför leta reda på den okända författaren. Det leder även till att Harold lär sig att livet inte bara handlar om siffror och rutiner...

En oväntat lågmäld och finstämd film, som jag tyckte väldigt mycket om. Inte de stora skratten, men många varma leenden lockar den fram hos mig. Faktiskt lite tragikomisk på sina ställen, nu när jag tänker på det. Vilket oftast är den bästa sortens komedi, tycker jag.

Första intrycken av skattmasen Harold Crick är en grå, fantasilös och tämligen ointressant siffernisse, men under filmens gång börjar man tycka mer och mer om honom, utan att han för den sakens skull genomgår någon revolutionerande förändring. Snarare handlar det om att Harold själv, och vi med honom, kommer underfund med att han i stort sett trivs med sig själv som han är, men att han också anammar vissa sidor hos sig själv som han tidigare har förträngt. Han börjar helt enkelt tycka om livet, så som det nu är.

Will Ferrell spelar med väldigt små medel - sällan har väl ett sådant nollställt ansikte skådats i en film! - och skapar därigenom en stor trovärdighet åt sin karaktär. Imponerande. Dustin Hoffman och Emma Thompson är också väldigt bra, inte för att jag hade väntat mig något annat av två så fina skådespelare.

Jag har gått och tänkt på den här filmen hela dagen, och banne mig om jag inte ska se om den inom en snar framtid. Det är nog den bästa film jag har sett hittills detta år. Se den, du också!

- The only way to find out what story you're in is to determine what stories you're not in. Odd as it may seem, I've just ruled out half of Greek literature, seven fairy tales, ten Chinese fables, and determined conclusively that you are not King Hamlet, Scout Finch, Miss Marple, Frankenstein's Monster, or a golem. Hmm? Aren't you relieved to know you're not a golem?
- Yes. I am relieved to know that I am not a golem.
- Good. Do you have magical powers?
(Ur Stranger than Fiction)

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

16:00 Posted in Dagens citat , Film | Permalink | Comments (0) | Email this

02/26/2008

Ratatouille (2007)

Åkte ned på stan efter jobbet och hyrde filmer. Eftersom jag behövde skratta blev Ratatouille (sv Råttatouille, 2007) en av dem. Den handlar om den ambitiösa och i sin familj helt missförstådda råttan Remy, som drömmer om att bli stjärnkock. Efter olika förvecklingar träffar han kökspojken Linguini och får via honom chansen att förverkliga sina drömmar. Inte utan förvecklingar och diverse missöden under resans gång, förstås! Jag menar, en råtta i köket... :)

Helt OK film, om än inte fullt så rolig som jag hade hoppats på. Den började väldigt bra, men jag ledsnade litegrann i mitten ungefär - den hade nog vunnit på att kortas ned en aning. Men Remy är helcharmig och han är omgiven av ett gäng minnesvärda karaktärer, speciellt den minst sagt anemiske (- I don't LIKE food, I LOVE it. If I don't LOVE it, I don't SWALLOW!) matkritikern Anton Ego. Utformningen av hans vardagsrum/bibliotek/arbetsrum eller vad det nu är framkallade f.ö. det största skrattet hos mig! :D

Jag tycker att själva idéen bakom storyn (råtta blir mästerkock - i Frankrike, tillika!) är underbar, och i stort sett har man lyckats göra en bra film av det. Animeringarna är överlag välgjorda och man har hittat bra röster till karaktärerna. Miljöerna är en aning klichártade - t.ex. ser man Eiffeltornet var man än befinner sig i Paris... *stön* - men OK, det kan jag väl köpa. För det är en charmig film, som jag kan rekommendera som god underhållning.

- Do you know what you'd like this evening, sir?
- Yes, I think I do. After reading a lot of overheated puffery about your new cook, you know what I'm craving? A little perspective. That's it. I'd like some fresh, clear, well seasoned perspective. Can you suggest a good wine to go with that?
- With what, sir?
- Perspective. Fresh out, I take it?
- I am, uh...
- Very well. Since you're all out of perspective and no one else seems to have it in this BLOODY TOWN, I'll make you a deal. You provide the food, I'll provide the perspective, which would go nicely with a bottle of Cheval Blanc 1947.
- Uhm... Your meal, sir?
- Tell your chef Linguini to cook ANYTHING he dares to serve me. Tell him to hit me, with his best shot.
(Kypare försöker ta matkritikern Anton Egos beställning i Ratatouille)

Läs även andra bloggares åsikter om

22:00 Posted in Dagens citat , Film | Permalink | Comments (0) | Email this

02/15/2008

Vem har inte gjort det? ;)

- Jag binder ris åt egen röv!
(Mat-Tina i Let's Dance.)
Hahaha!
Gotta love that Tina. :)

21:40 Posted in Dagens citat | Permalink | Comments (2) | Email this

02/07/2008

Dear Frankie (2003)

Nioåriga Frankie och hans mamma Lizzie har flyttat runt så länge Frankie kan minnas. Det är bara de två, eftersom Frankies pappa seglar runt på de sju världshaven och besöker jordens mest exotiska platser. Det är i alla fall vad Lizzie har inbillat Frankie för att stilla hans nyfikenhet. Och det är också det hon har skrivit i alla de uppdiktade brev som hon under årens lopp har skickat till Frankie från hans "pappa". Men nu är pappans fartyg på väg in i hamn och för Lizzie återstår bara två möjligheter: att berätta sanningen för Frankie eller att försöka hitta någon som tillfälligt kan spela rollen som den perfekte pappan.

Jag hade trott att Dear Frankie skulle vara en komedi, men den visade sig vara en finstämd, vemodig film om föräldraskap och kärleken till ett barn. Jag satt med tårar i ögonen större delen av filmen, men det var leende tårar, eftersom filmen är välsignat befriad från sentimentalitet och gjord med stor värme. Karaktärerna känns trovärdiga, man engagerar sig i dem och känner med dem. Det är fint skådespeleri över hela linjen, främst då Jack McElhon, som spelar Frankie. Han har haft en svår uppgift, eftersom hans karaktär inte talar, och jag är djupt imponerad över hur mycket han uttrycker med sina sorgsna ögon och det där blixtsnabba lilla leendet, som får hela ungen att lysa upp. Han har fint samspel med Emily Mortimer, som spelar mamman, och, i än högre grad, med Gerard Butler som "låtsaspappan".

Den lille Frankie gick rakt in i mitt hjärta!

En varm, fin film som jag verkligen rekommenderar!

I was looking for a man... a stranger. No past, no present, no future.
(Ur Dear Frankie)

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

20:20 Posted in Dagens citat , Film | Permalink | Comments (2) | Email this

02/02/2008

Men allvarligt...

... vem* var det som kom på idéen att hänga upp Hugh Grant i ett snöre och låta honom ramla dunsa ned (inte att jämföra med att agera) med jämna mellanrum i Sense and Sensibility (1995)? Hahahaha! Något mer malplacerat har man väl sällan sett i en film - Paris Hilton blir ju värsta Oscarvinnaren i jämförelse! :D

If you cannot think of anything appropriate to say you will please restrict your remarks to the weather.
(Ur Sense and Sensibility)

* Jag hoppas att de kickade honom/henne!

23:25 Posted in Dagens citat , Film | Permalink | Comments (0) | Email this

Bra dåligt, dåligt bra? Bra i alla fall



Ghostbusters (1984) är väl inget direkt filmiskt mästerverk. Men jag älskar den, och kan se den hur många gånger som helst. Därför blev jag väldigt glad när jag hittade den på DVD för sextio pix på ICA. Och har nu sett om den för sjuhundraelfte gången, medan jag har "pärlat". Aaaaah, jag blir så glad av den här filmen! :) Skulle kunna tänka mig att äga tvåan också, med den oförliknelige Peter MacNicol i högform.

I make it a rule never to get involved with possessed people.
(Ur Ghostbusters)

17:35 Posted in Dagens citat , Film | Permalink | Comments (4) | Email this

01/19/2008

Några tankar medan färgen torkar

- Catwoman är en osedvanligt usel film.
Och jag har sett måååånga filmer i mina dagar!
Tur att jag arbetar på en målning medan jag med-ett-öga-tittar.

- Att bli pussad av en katt är en av livets godbitar.
Även när han är nära att kliva i färgen. :)

- Praktdivor, hela bunten.
Men jag har verkligen gillat Stjärnorna på slottet.
Speciellt Stormares avsnitt.

- Och jag måste hålla med Malmsjö:
Varför förväntas man att per automatik älska sina föräldrar?
... long story, don't ask...

- Jag är mer än vanligt less på januari.
Och den s.k. vintern.
Men skapandet håller mig kvar i ljuset.

- Apropå målandet:
Det oroar mig lite att jag inte har några idéer.
Å andra sidan:
Jag målar ändå. :)

- Malmsjö frågade om det bästa respektive det sämsta som man gjort i sitt liv.
Det bästa:
Jag bejakade kreativiteten i mig.
Till sist.
Det sämsta:
Alla dessa år när jag förnekade kreativiteten i mig.

- Mindre än fyra månader kvar till Prag...

- Nu borde väl ändå färgen ha torkat...?

- Game over!
- Guess what? It's overtime!
(Ur filmen Catwoman, 2004. *stööööön* Skulle en manlig hjälte tvingas leverera en sådan URUSEL stenhård-hjälte-replik? I think not! Å andra sidan är det helt i linje med denna uschliga film.)

22:25 Posted in Dagbok , Dagens citat , Film , Resor , Skapande | Permalink | Comments (4) | Email this

12/29/2007

The Golden Compass (2007)

Gick med A och såg The Golden Compass. Det var med en viss bävan, eftersom jag älskar Philip Pullmans trilogi, His Dark Materials. Men jag blev positivt överraskad över hur bra filmen faktiskt var - det kan verkligen inte ha varit lätt att göra en film på den storyn. Visst har de fått skära bort en del och visst kunde den ha vunnit på att ge mer tid åt att utveckla karaktärerna (jag som alltid brukar klaga på att filmer är för långa!), men det gjorde mig inte så mycket som jag skulle ha befarat.

Det viktigaste för mig var att de skulle ha hittat en trovärdig Lyra, berättelsens minst sagt egensinniga och kavata huvudperson - det fick bara inte bli fel där. Turligt nog gör Dakota Blue Richards en helgjuten prestation, så ung hon är, och för mig var hon Lyra. Det är bra skådisar annars också, framförallt älskade jag Sam Elliott som Lee Scoresby - helt rätt casting! För att inte tala om att Kathy Bates gör rösten till hans daemon Hester... nu har jag alltså hört en hare bräka på värsta söderamerikanskan, nu har jag nog hört det mesta! LOL!

Dock är jag, högst oväntat, lite besviken på Nicole Kidman. Hon kändes inte helt rätt som Mrs Coulter, men jag kan inte riktigt sätta fingret på vad felet var med hennes prestation.

Specialeffekterna var bra överlag, speciellt den stora striden i slutet var snyggt gjort, och jag bara älskar häxorna!

Slutet var dock lite rumphugget, speciellt när man har läst boken. Jag förstår faktiskt inte riktigt varför de inte kunde ha tagit med slutet från boken, det hade varit en mer än nog effektiv cliff-hanger. Men ja, ja, det är smällar man får ta när ens favoritböcker ska filmatiseras! :)

Vi gick på fyraföreställningen, och tog sedan en öl på Lottas innan vi styrde kosan hemåt. Skönt att ha hunnit gå på bio, få prata en stund med A och ändå ha hela lördagkvällen för mig själv. Nu ska jag se Stjärnorna på slottet. Jag hoppas att det blir mindre av Ekland denna gång... men jag har en känsla av att det blir kämpigt för de andra stjärnorna att få en syl i vädret. ;)

- I propose to discover a world much like our own in a parallel universe.
- That is heresy!
- That is the truth.
(Ur The Golden Compass)

Läs även andra bloggares åsikter om

20:05 Posted in Dagens citat , Film | Permalink | Comments (0) | Email this

11/13/2007

Det levande slottet (2004)

Sofie är en helt vanlig tjej med ett helt vanligt liv. Hon jobbar i familjens hattaffär, men den dag hon träffar trollkarlen Hauru förändras allt. Den vackre och mystiske Hauru för bort henne, och efter ett möte med Ödehäxan förvandlas Sofie till en gammal kvinna på 90 år. Nu måste hon ge sig ut på en spännande och farlig resa för att bli av med förbannelsen. Hon tar skydd i Haurus levande slott där hon lär känna Mark, Haurus unga elev, och den hetlevrade elddemonen Calcifer.

För att få lite balans i mitt sedan igår sorgsna filmhjärta tittade jag ikväll på Det levande slottet (2004) av den japanske regissören Hayao Miyazaki. Och mycket riktigt, det var en film som fick mig att mysa och skratta. Dessutom fick den min skröpliga, för att inte säga saligt insomnade romantiska sida att tindra lite.

Jag älskade Miyazakis Spirited Away (2001) för dess mörka magi och Min granne Totoro (1988) för dess charm. Det levande slottet placerar sig i mitt tycke någonstans mitt emellan båda dessa filmer, men är ändå den som har lagt sig närmast mitt hjärta. Jag vet faktiskt inte riktigt varför, för egentligen tycker jag bättre om Spirited Away. Hmm. Det har nog med huvudpersonerna att göra - på något sätt är det nog lättare för mig att sätta mig in i Sofies historia än Chihiros. Åsså blev jag väldigt förtjust i hennes, Sofies, vapendragare Mark och Calcifer. (Den senare spöar ledigt alla fåncharmiga bifigurer i diverse Disneyfilmer!)

Eller så var det för att jag behövde skratta ikväll. Och det gjorde jag.

Men egentligen är det orättvist att jämföra de här filmerna - jag skulle nog faktiskt vilja äga dem alla tre.

- Ett hjärta är en tung börda.
(Ur Det levande slottet)

Läs även andra bloggares åsikter om

21:55 Posted in Dagens citat , Film | Permalink | Comments (0) | Email this

Pans labyrint (2006)

Ofelia och hennes mamma Carmen flyttar upp i bergen där Carmens nye man, kapten Vidal, och hans män i Francos armé strider mot de sista motståndsmännen. Ofelia dras mot en övervuxen labyrint i närheten av deras nya hem. I denna förtrollade värld möter hon labyrintens väktare, som hävdar att han känner till hennes riktiga identitet och hennes hemliga öde. För att få reda på sanningen utsätts Ofelia för tre farliga uppdrag och ett skrämmande och häpnadsväckande äventyr tar sin början. Men i bakgrunden lurar Kapten Vidals verklighet som blir allt svårare att skydda sig ifrån...

Jag hade egentligen inte tänkt se Pans labyrint, men Jennie var lite påstridig ;) och jag är väldigt glad för att hon fick mig att se den.

OBS! kan innehålla spoilers, läs inte om du vill se filmen

Det är en mörk, skrämmande och otroligt sorglig film. Fotot är mycket snyggt, liksom specialeffekterna, och det är fint skådespeleri över hela linjen. Särskilt imponerar blott 13-åriga Ivana Baquero i rollen som Ofelia. Hennes öde grep mig ända in i hjärterötterna. Är det en fantasivärld hon flyr till för att undkomma den svarta, brutala verkligheten eller är det en verklig värld? Jag är böjd att tro på det förra, men det finns inga givna svar i den här filmen. För Ofelia är den verklig nog, anyway, men den skänker knappast någon lindring för henne. Hennes liv kantas av sorg, rädsla och våld, och det bjuds inte något "happy ending". Tack och lov, höll jag nästan på att säga; det hade verkligen känts fel i den här filmen. Hur sorgligt slutet än är så kändes det trovärdigt, eller åtminstone oundvikligt.

Efteråt var jag tvungen att ta ett glas vin och lyssna på tystnaden och låta filmen sjunka in... Jag kände mig så otroligt nedstämd, något som sedan färgade av sig på mina drömmar. Inte heller idag har jag kunnat sluta tänka på den; trots att jag har haft så mycket att göra på jobbet så har detaljer poppat upp hela tiden. Jag måste köpa denna film, för jag behöver se den igen och igen. Och igen.

- Kaptenen har varit så god mot oss. Snälla Ofelia, kalla honom far. Det är bara ett ord, Ofelia, bara ett ord.
(ur Pans labyrint)

Läs även andra bloggares åsikter om

17:47 Posted in Dagens citat , Film | Permalink | Comments (0) | Email this

10/13/2007

Dagens erbjudande: Välj själv en rubrik!

Jag vågar nästan inte berätta hur mycket jag har sovit idag. :) Men så har det också varit skralt med sömnen i flera veckors tid nu. Kisse och jag slocknade tillsammans i soffan, han i mitt knä som en mjuk pälsvärmedyna, och var borta för världen i ett par timmar. Efteråt log vi ömt mot varandra. Jag brukar säga att vad jag saknar mest i mitt singelliv är att vakna upp tillsammans med någon. Men det är faktiskt inte fy skam heller att vakna upp till ett mjukt kattpurrande, "heeej matte, älskar dig", och en kall, våt nos som buffar mot din hand.

Hey, här kommer han tassande igen, "skriver du om mig?" Han formligen klistrar sig mot min sida, så att datorn nästan glider av mitt knä och det blir svårt att skriva. Men jag låter honom hållas. För om en stund måste jag lyfta bort honom. Jag arbetar med en målning (just nu väntar jag på att första "lagret" ska torka) och då kan jag inte ha en katt uppefter mig. Katthår i en målning är ingen hit. :)

Efter den långa tuppluren såg jag Edward Scissorhands, som jag köpte för en billig slant på Tradera. Det är en av mina favoritfilmer med teamet Burton/Depp, men det var länge sedan jag såg den. Den är helt enkelt underbar, rolig och sorglig på samma gång, och Johnny ger Edward sådan värdighet, att mitt hjärta går i bitar av ömhet och medkänsla.

Och någon gång under filmens lopp ploppade en idé till en målning upp. Det är på Inspire Me Thursday-temat "Hats", och jag har... håll i er!!... tecknat! Hahaha! Nåja, gjort en skiss i alla fall. Eftersom jag inte kan teckna så tog det typ en evighet innan jag hade fått till en hyfsad hatt. Men kvinnan som bär den, henne är jag nöjd med, ja redan innan jag har hunnit måla henne. Hon ser så sorgsen ut, men stolt. Jag hoppas att hon vill berätta sin historia för mig. Och att jag kan vara det förtroendet värdig.

Men nu har det första lagret färg torkat, så jag ska greppa penslarna igen. Lyckan fyller mig vid blotta tanken. Aldrig är jag så lycklig som när jag målar!

Hoppas att ni också har en bra lördag. Berätta gärna vad ni har för er.

Sweetheart, you can't buy the necessities of life with cookies.
(Ur Edward Scissorhands)

Andra bloggar om: , ,

19:55 Posted in Dagbok , Dagens citat , Film , Katter , Skapande | Permalink | Comments (2) | Email this

10/11/2007

Thank God it's nästan fredag!

Sömnen vinglar som en sjöman efter en länge efterlängtad landgång. Även ikväll brinner ögon och kropp av trötthet, men ändå kan jag inte varva ned tillräckligt för att gå till sängs - trots att jag har pysslat och pysslat, vilket får mig att koppla av. Motsägelsefullt? Javisst. Sömnsvårigheter känns inte vid logik.

Men jag känner mig rätt så glad ändå. Mosigt glad. Igår såg kusin A och jag Stardust, en hyfsad underhållningsfilm med en fullständigt underbar Robert de Niro som extra guldkant. Efteråt gick vi och tog en öl på Lottas, ety människan (det är alltså kära kusin A ;)) inte någonsin hade varit på Lottas! (OK, hon bor inte i Umeå, men det är väl ingen ursäkt!) Det var så underbart att få sitta och plappra med henne en stund! Hon har alltid varit lite av en storasyster för mig, vi är båda "ensamma barn" och hon brukade vara barnvakt åt mig när jag var barn. Jag brukade tycka att hon var höjden av cool, speciellt den där sommaren när hon inte tvättade fötterna på tre månader... hahaha!

Denna höst pluggar hon på universitetet, och jag hoppas att vi ska hinna med fler sådana här kvällar. För det gav välbehövlig livsmodsenergi. Vilket gör sömnbristen och den förlamande tröttheten lättare att uthärda.

Och för att ytterligare krydda den behövliga energin så väntar ju Friday Night & Hanging with the Gals om mindre än ett dygn! I'll keep you posted. Om jag ids! Om ni vill veta! Om ni kan erbjuda mig Johnny Depp och choklad eller varför inte... flämt!!... en kombination av alla tre... ;) (You do the math!)

- Now, if I'm not mistaken this means you have to come with me. You're going to be a birthday gift for Victoria, my true love.
- But of course! Nothing says "romance" like a kidnapped injured woman!
(Ur Stardust, 2007)

Andra bloggar om: , , ,

21:10 Posted in Dagbok , Dagens citat , Film | Permalink | Comments (4) | Email this

09/28/2007

Rysk fredag

Njet:
Har varit hemma i dagarna två med en fruktansvärd magknip. Antagligen beroende på stress i kombination med alldeles för lite sömn och mat de senaste veckorna. Usch, vad jag är dålig på att ta hand om mig själv! Det är som om jag inte tycker mig vara värd att tas omhand, ens av mig själv... :( Nu har det värsta knipet gett med sig, men det svider och ömmar i magen.

Da:
Och det här håller på att bli en outhärdlig gnällblogg, så jag måste genast kontra med något gott. För sådant finns det trots allt gott (heh!) om.
Som Antony and the Johnsons på TV ikväll. En halvtimmes musik-skönhet-lyx-lycka! Jag har nyligen upptäckt dem, tack vare ACE, men bättre sent än aldrig. Och kvällens koncert var så vacker och underbar, att jag måste se varenda repris jag bara kan! Men till nästa repris så har jag ju - tack och lov - skivorna att lyssna på!

Hope there's someone
Who'll take care of me
When I die, will I go

Hope there's someone
Who'll set my heart free
Nice to hold when I'm tired

There's a ghost on the horizon
When I go to bed
How can I fall asleep at night
How will I rest my head

Oh I'm scared of the middle place
Between light and nowhere
I don't want to be the one
Left in there, left in there

There's a man on the horizon
Wish that I'd go to bed
If I fall to his feet tonight
Will allow rest my head

So here's hoping I will not drown
Or paralyze in light
And godsend I don't want to go
To the seal's watershed

Hope there's someone
Who'll take care of me
When I die, will I go
(Antony and the Johnsons, "Hope There's Someone", I am a Bird Now, 2005)

Andra bloggar om:

22:20 Posted in Dagbok , Dagens citat , Musik | Permalink | Comments (2) | Email this

09/13/2007

ROTFLMAO!!!

- Egentligen skulle jag ju vilja bo utomlands, så det skulle nog ändå inte vara så bra att vara med i Idol här...
(Ratad "sångare" efter Idol-audition, fritt citerad)

20:45 Posted in Dagens citat | Permalink | Comments (2) | Email this

09/08/2007

gråtig dag

OBS! Varning för självömkan! Proceed at own risk.

Jag hade verkligen sett framemot den här lördagen:

Maggan och jag skulle cykla ut till hennes kolonilott, och tillbringa dagen där.

Men som så många gånger förut tvingades jag ställa in p.g.a. värk i nacken. :( Ja, jag var smått snuvig och hängig också, men det var nacken som knäckte mig. När den värker som mest orkar jag ingenting, det är jobbigt nog att "kånka runt" på ett huvud på ett par kilon som tynger ned nacken. Det gör ont att sitta, ligga, stå, gå, och kunde jag såga av den delen av kroppen så hade jag gjort det för länge sedan!

Värken gick att lindra hjälpligt medelst Orudis (det är inte alltid det hjälper, men ofta nog), ett par värktabletter och en varm sjal om nacken. Snuvan kan jag stå ut med, även om den skulle bryta ut i en rejäl förkylning. Ändå har jag gått omkring med gråten i halsen mest hela dagen - jag har känt mig så fruktansvärt ensam! Så ensam att det har känts som att hjärtat skulle brista, klyschigt men sant.

För det mesta gör det mig inte så mycket att jag inte har någon att dela livet med. Jag har så mycket fint i mitt liv ändå:

- Min far
- Mina vänner
- Min katt
- Min kreativitet

Men vissa dagar skjuter ensamheten rakt genom hjärtat. Och jag är extra sårbar när jag har så ont som jag har haft idag.

Ensam.
Ingen som smörjer in det onda med Orudis.
Ingen som hämtar den där varma sjalen.
Ingen som springer ut och köper värktabletter, när förrådet är slut.
Ingen som kramar mig i tröst.
Och säger att jag är älskad.
Även när ögonen svullnar av gråt för att jag har så ont.
Ingen som distraherar mina sorgsna, värkrelaterade tankar.

Men på något sätt så överlever jag även dessa dagar.

Idag mycket tack vare den underbara filmen Love Actually (2003), som jag köpte på Coops DVD-rea, när jag var och handlade mat (ingen annan gör ju det åt mig). Jag har sett den tre, fyra gånger allaredan, och kommer att se den minst lika många gånger. Det är en film som alltid får mig att skratta, även en dag som denna. Varm, brittisk humor på sitt bästa!

Denna gång tänkte jag särskilt på den mening, som slås an redan i inledningen av filmen:

Love actually is around.

Yes!

Jag må sakna en livspartner, men inte människor som jag älskar och som älskar mig. För den jag är, ego med alla fel och brister som jag kan rada upp från norr till söder i detta land. Och jag är tacksam för det, jag är det!

Jag kan aldrig bestämma mig för vem/vilka jag älskar mest i denna film:

- Porrfilmsparet
- Emma Thompsons försmådda hustru
- Laura Linneys självförsakande syster - jag hade glömt att den storyn aldrig får ett slut, som de flesta andra berättelser i den här filmen, och det gillar jag särskilt mycket, trots eller tack vare att det är så sorglig
- Den kärlekssjuke lille killen
- Bill Nighys ensamme ex-rocker, som kommer till insikt om vem som betyder mest i hans liv

Men jag gillar det faktum att jag aldrig kan bestämma mig.

Min målning från igår misslyckades mig helt. Vilket har spätt på tårarna ytterligare idag.
Men!
Medan jag tittade på filmen började en idé om hur jag skulle kunna arbeta om den (målningen!) ta form.
Och nu har jag orken/modet/båda för ett nytt försök.

Och om den misslyckas igen, så kan jag ju alltid gråta några skvättar till ned i kattens varma päls - han är redan halvt om halvt dränkt.
Men han finner sig i det.
Och ger mig Blicken på nytt.

- I realized that Christmas is-is the time to be with the people you love.
- Right.
- And I realized that as dire chance and-and-and fateful cockup would have it, here I am, mid 50s, and without knowing it I've gone and spent most of my adult life with a- with a chubby employee. And-and much as it grieves me to say it, it-it might be that the people I love is, in fact... you.
- Well, this is a surprise.
- Yeah.
- Ten minutes at Elton John's, you're as gay as a maypole.


Andra bloggar om: , ,

20:05 Posted in Dagbok , Dagens citat , Film | Permalink | Comments (4) | Email this

09/07/2007

Kattigt skrattigt

You must scratch me there!
Yes, above my tail!
Behold, elevator butt.

Fler underbara haikus (heter det så i pluralis?) hittar du här. Det framgår inte vem som har skrivit dem, men credit till den som har gjort det. Jag har gått omkring och skrattat över flera av dem idag. Elevator butt.... hahahaha!

19:30 Posted in Dagens citat , Katter | Permalink | Comments (2) | Email this

08/25/2007

Gotta love that Shrek

Det är med Shrek 2 som med mina favoriter bland Terry Pratchetts Discworld-böcker - det spelar ingen roll hur många gånger jag ser den, jag skrattar lika mycket varje gång. Ja, jag skrattar t.o.m. i förväg inför vissa scener, som när den bedrägligt söte Puss in Boots (min absoluta favorit) poppar ut genom Shreks skjorta, a la monstret i Alien.

Idag har jag haft ont i nacken och händerna. Så jag tackar Shrek för den goda skrattmedicin han och hans vänner har bjudit mig på ikväll. Jag bara älskar den här filmen, jag tycker faktiskt att den är bättre än ettan, även om den också får mig att skratta gott. Det är nog kattrackarn som gör skillnaden. ;)


- Fear me, if you dare!

Jag ser verkligen framemot Shrek 3!

Andra bloggar om:

22:45 Posted in Dagens citat , Film | Permalink | Comments (8) | Email this

08/04/2007

Det första ljuset



Sommaren dör
det är därför jag är ledsen ikväll
Jag kämpar vid dess sida
men hösten känns ikväll
(John Holm, "Den öde stranden")

Andra bloggar om:

00:11 Posted in Dagbok , Dagens citat , Foton | Permalink | Comments (2) | Email this

07/30/2007

En sådan dag...

... en vardagslyckliglyxig dag!
Med hyfsat väder.
Var ute på en cykeltur i morse.
Sedan försjönk jag i Audrey Niffeneggers tankeväckande roman The Time Traveler's Wife* (2004).
Omläsning.
(Tillsammans med Marcie, min kompis i Kanada.)
På eftermiddagen spontanfika hemma hos Ingrid.
På vägen hem handlade jag på Coop.
Och köpte, förutom mat, två DVD.
Schindler's List (1993) och Walk the Line (2005).
Läste vidare i Niffenegger.
Hann precis till sidan 150.
Som överenskommet var.
Innan det var dags att äta.
Och sedan koppla upp mig för en chatt med Marcie.
I en och en halv timme har vi nu vänt ut och in på de första 150 sidorna.
OK då, det blev även några diskussioner om boken som helhet. :)
(Omläsning, remember?)
Intressanta frågor att hålla i åtanke när jag fortsätter att läsa.
På fredag ska vi "träffas" för nästa diskussion.
Länge leve böcker, vänner och nätet!
Liksom. ;)
Ja, jag är lycklig.

I never chose Henry, and he never chose me. So how could it be a mistake?
(Ur The Time Traveler's Wife)

* Rekommenderas, rekommenderas!

Andra bloggar om: , ,

20:10 Posted in Böcker , Dagbok , Dagens citat , Film | Permalink | Comments (4) | Email this

07/29/2007

Tänkvärt

Skador och spänning orsakas inte av utomstående krafter utan hur man reagerar på dem. /.../ Man kan inte bara se över läget, bestämma vad som är passande svar och sedan agera efter det. I synnerhet inte om det skiljer sig från det som hjärtat vill. Nacken låser sig inte för att du är stel. Den gär det för att du är oärlig med vem du är.
(Ur Nip/Tuck - jag fick låna första säsongen på DVD av Ingrid och har tittat på flertalet avsnitt idag, eftersom jag har ont i nacken, igen, och inte orkar med just något annat än att titta på film.)

Värken i min nacke handlar om mer än en "enkel" låsning; ändå tar jag till mig dessa ord, eftersom de tangerar något jag har funderat länge över vad gäller mitt liv i allmänhet och jobbet i synnerhet.

22:53 Posted in Dagens citat | Permalink | Comments (0) | Email this

07/18/2007

Sörberg - fredag till lördag

Den sista installationen - för denna gång, alltså. För till Sörberg kommer jag alltid att återvända, och jag tröttnar aldrig på att fotografera där. Även om motiven kan tyckas snarlika så bjuder var dag på nya, spännande kombinationer av ljus och skuggor, för att inte tala om färger. Jag kommer aldrig att lyckas fånga alla nyanser! Tack och lov!


På eftermiddagen på fredag drog vår Herre undan regnmolnen och vräkte på med värsta (som i bästa) sommarvädret - sol och arton grader varmt! En lätt vindpust höll dessutom myggen på avstånd. Vi bara njööööt! Och skyndade oss genast att dra igång grillen. Vi hade tänkt grilla på fredagen, men som det såg ut på morgonen (regnigt, grått och ca tolv grader varmt) så trodde vi inte att vi skulle kunna göra det. Så gissa om vi var tacksamma! Vi spekulerade i om det kunde bero på att vi hade suttit ute (i regnrockar) kvällen innan. Kanske Vår Herres hjärta veknade när han såg hur vi ihärdade :) Eller så ville han bara malla sig och visa det flödande färgspektrat i hans färgpalett, mot vilken våra egna står sig tämligen slätt. :) Vackert och ljuvligt var det i alla fall. En kväll som stannar i mitt hjärta.


Utsikt över älven, där Storsjö glimrar som en pärla på andra sidan.


Det maffiga berget ovanför huset.


En av alla humlor, som arbetar så ihärdigt i hallonbuskarna intill huset och som emellanåt utmattat slår sig ned på bron för att vila och putsa sig (hur sött som helst, för övrigt) Jag måtte vara värsta hotta baben i deras värld, för jag var livligt uppvaktad av en stor bumling till humla - vid ett tillfälle hade den slagit sig ned på mitt linne och satt där i godan ro och myste, när Jennie fick syn på den. Nog för att jag älskar humlor, men det får då vara måtta!
OBS! Denna humla förnekar bestämt att den skulle ha något med saken att göra!


Ännu bättre väder på lördagen, så vi bestämde oss för att gå på promenad. Jag klädde upp mig enligt senaste fashion i Elle - jag menar, man vet ju aldrig vilka hot babes man möter ute i skogen! ;) (Och då pratar jag inte om humlorna, vad de nu än tror själva.)


Vedboden.


Från en annan vinkel.


Ännu en vy över bergen på andra sidan älven, denna gång i vacker kvällssol.


Visst är det något magiskt över denna bild? Vem vet vad/vem som dväljs i den där gamla ladan...?


Farväl Sörberg, vi kommer tillbaka nästa sommar! Vi kommer att sakna dig!

Citat:

Två bilar, tre båtar (varav en med vattenskidåkare!) och en cyklist:
DET ÄR JU RENA AUTOBAHN HÄR!
(Jag "klagar" i gästboken över den osedvanligt frekventa trafiken :) normalt sett brukar man på sin höjd se någon enstaka båt - jag antar att ryktet om Rödhättan och Blondinen, som badade nakna i älven, hade spritt sig ;))

Det är ju snudd på sexuella trakasserier!
(Jag i gästboken om humlornas oväntade intresse för yours truly)

De övriga installationerna i sagan:

Sörberg - måndag
Sörberg - tisdag till torsdag

18:15 Posted in Dagens citat , Foton , Sörberg | Permalink | Comments (2) | Email this

07/17/2007

Sörberg - tisdag till torsdag

The story continues...




Skogspromenader i Sörberg bjuder på mycket skönhet.


Jag hade glömt mina "målarbyxor" hemma, men som tur var så hittade jag den här nätta lilla byxan i ett skåp. Tja, vad kan man säga, det är ju inne med hög midja! :)


Vilket bara bevisar att storleken inte spelar någon roll... eh... för jag fick en hel del målat.


Jennie uppslukad av tecknandet.


Onsdagen bjöd Vår Herre oss helt generöst på typ fem minuter sol, just så pass att vi hann avsluta vår frukost.


Nere vid stranden. Vindelälven är en sann pärla - don't, I repeat, don't touch it!


På andra sidan älven. Den här bergssilhuetten glömmer man inte i första taget... ;)


På torsdagkväll kunde vi äta ute. Vår Herre utmanade oss med ett lätt regn, men vi klädde oss i regnkappor och uthärdade stoiskt regnet. Det var riktigt mysigt att sitta ute och dricka vin och lyssna på regndropparnas milda smatter mot regnrockens huva. :)


Och intet smakar som ett vin smaksatt med norrländskt regn! :)

Citat:

Eau de Mygg!
(Avd: Den obeskrivliga doft som uppstår av svett, otvättad kropp och mängder med myggolja...)

Utbrända humlor!
(Jag imponeras över de flitiga humlor som frekventerar stället och oroar mig för hur det ska gå för dem)

- Mein Gott, så gott!
(Frekventa utrop från yours truly: Vi har verkligen ätit - tack vare Chef Jennie - och druckit så underbart, underbart gott!)

23:00 Posted in Dagens citat , Foton , Sörberg | Permalink | Comments (3) | Email this

07/16/2007

Sörberg - måndag

Jag förstår att ni är till er av förväntan ;) så för att hålla ut på spänningen kommer jag att pytsa ut bilderna "fläckvis", sorterade efter veckodag så långt det är möjligt. Kanske blir det en uppdatering per dag, kanske flera per dag, vi får se, jag har ju annat för mig också, som att måla och... måla... och ja, måla, om ni nu insisterar. Åsså ska jag ju komma på vettiga bildtexter också, det tar sin tid bara det. Men, men, allt gott till den som väntar, eller hur det nu var! ;)

Här är måndagens bilder i alla fall.


I Gunnarn (ungefär halvvägs) stannade vi på pappas mer eller mindre uttryckliga order och tittade på Linnéparken, där jag fotograferade denna vackra blomma. Det är visst en pion? Testar macrot, och är faktiskt hyfsat nöjd med resultatet, även om det är mycket kvar att lära än.


Väl framme skyndar vi oss att lägga champagnen och vinet i den eminenta vinkylaren Fjällbäcken. Fatta vad fjällbäckskyld Bollinger skulle betinga i pris på en gourmetrestaurang! :D


Själv betalade vi faktisk en spottstyver, jämförelsevis: Därav Jennies belåtna grin, kantänka.


Jag älskar kontrasterna i den här bilden. Jag misstänker att farmor skulle ha höjt på ögonbrynet vid åsynen av en dyr whisky bredvid den för henne så nödvändiga oljelampan. "Ja se onga!" säger hon när hon ser mig ställa fram whiskyn


Tack till Jennies mamma, M, som försåg oss med en underbar god paj (vegetarisk, förstås) att ta med för uppvärmning. Det är första, men förhoppningsvis inte sista gången vi använder oss av ugnen i järnspisen.


Dags för Bollinger och goda ostar med tillhörande marmelader! Om någon undrar varför jag ser så sur ut trots detta, så beror det på att jag avskyr av hela mitt hjärta att bli fotograferad. :D Fatta vad jag lider för att hålla den här bloggen uppdaterad! ;)

Dagens citat:

- Morden i Bollinger!

Bollinger-attack!
Hysteriska kvinnor i vilt slagsmål efter skogsbilväg.
Vänner vittnar: Bollinger gör dem skogstokiga!
(Avd: Bollinger-törstig Rödhätta respektive Blondin rubrikfabulerar vilt i bilen de sista skogsbilvägsskakiga milen fram till Sörberg. Kan vara så att de längtade efter Bollinger, kan vara så!)

- Du vet att det är illa när en mygga och en regndroppe anfaller samtidigt... på samma ställe!!
(Rödhättan om vådan av att kissa "baki knut'n" i mygg- och regnland! ;))

To be continued. När jag har tid. ;)

19:00 Posted in Dagens citat , Foton , Sörberg | Permalink | Comments (2) | Email this

06/27/2007

Det som får mig att må bra är bra

Jag älskar Men in Trees! OK, den innehåller en del klyschor och kvaliteten är väl inte alltid den bästa, men jag älskar karaktärerna och stämningen. Dessutom - bäst av allt - får den mig att skratta och må bra. Som balsam på en sönderstressad hud är den för mig många gånger.

Och vem älskar inte en serie som levererar en replik som denna:
- Jag blev sexuellt trakasserad av en mus!

Den dubbeltydigheten ska jag sent glömma! :D

Andra bloggar om:

20:55 Posted in Dagens citat , TV | Permalink | Comments (4) | Email this

06/18/2007

viktig födelsedag

Idag skulle mamma ha fyllt 64 år
Snart 18 år sedan hon dog
Ofattbart
Svårt att förstå att hon har funnits
- levt skrattat gråtit älskat hatat levt -

(Fött mig.)

Mina minnen är transparenta
Svartvita foton, som bäst
Men kärleken är stark

Svårt att förstå att vi har älskat varandra
Och fortfarande älskar
Svårt att förstå att man kan leva vidare
Efter en sådan förlust

Strange how I falter
to find I'm standing in deep water
strange how my heart beats
to find I'm standing on your shore...
(Enya, "On Your Shore", som följde mig genom gråten under hela det första, svåra året. Hela texten här)

17:45 Posted in Dagbok , Dagens citat | Permalink | Comments (7) | Email this

05/28/2007

Äntligen med cykel igen

Har varit utan cykel i en månad, men nu har jag införskaffat mig en bättre begagnad! Ljuuuuuvligt att trampa iväg med en hastighet som hade jag hin håle efter mig och känna farttårarna rinna nedför kinderna! :) Jag bara älskar att cykla och är dessutom en ökänd fartdåre. :)

Igår kväll såg Jennie och jag Pirates of the Caribbean: At World's End. Vilket var en tämligen omtumlande upplevelse, milda makter vilket tempo i andra hälften av filmen! Den är lite för lång, tycker jag, men man får allt man kan önska sig av en piratfilm och lite till. Skamlöst bra underhållning. Åsså är det ju det här med Captain Jack Sparrow - som man får se mycket av i den här filmen... ;)

Jag är ganska trött, och börjar känna en viss längtan efter semester. En dryg månad kvar. Jag har inga direkta planer, förutom att Jennie och jag ska ha vår vecka i Sörberg. Jag längtar efter tystnaden där. Ja, så tyst det nu är när två babbelmostrar är där. ;) Men åh... att bara få vara! Där är Sörberg oslagbar...

Will you tell me something? Have you come because you need my help to save a certain distressing damsel? Er... rather damsel in distress? Either one.
(Ur Pirates of the Caribbean)

Andra bloggar om: ,

18:45 Posted in Dagbok , Dagens citat , Film | Permalink | Comments (8) | Email this

05/10/2007

Toalettklotter

Ååååh så själsdödande
Queer bland moderaterna

Det är inte ofta jag skrattar högt när jag sitter på toaletten.
Speciellt inte på en offentlig toalett!
Tur att det inte var någon annan där. ;)

21:10 Posted in Dagens citat | Permalink | Comments (0) | Email this

05/09/2007

Lyssnar vidare

medium_tori.3.jpg


Envy can spread
Herself so thinly
She slipped in
Before I could notice it
In my own war
Blood in the cherry zone
When they pit woman against feminist
(Tori Amos, "Girl Disappearing", American Doll Posse, 2007)

20:30 Posted in Dagens citat , Musik | Permalink | Comments (0) | Email this

05/04/2007

Nu är hon här

In one hand dreams a plenty
In her smile a secret spell
There have been disappointments
These she knows all too well
And you losing you
Was not a part of this plan
/.../
Hold out
You still got your secret spell
At the heart of the matter
Someone wove a secret spell
Mixed with girl not so peaceful
Angel and animal
But me losing you
Was not a part of this plan
(Tori Amos, "Secret Spell", American Doll Posse, 2007)

Hon har varit hos mig i knappt ett dygn, så jag har inte hunnit lyssna så mycket ännu. Men den här sången förälskade jag mig ögonblickligen i.

Jag ser framemot en helg tillsammans med Syster Tori.

Andra bloggar om: ,

19:11 Posted in Dagens citat | Permalink | Comments (0) | Email this

05/01/2007

The return of the vardag

Avslutar femdagarsledigheten med att se om Brokeback Mountain (2005), som jag köpte på DVD-rean förra veckan. En finstämd och vemodig kärlekshistoria. Den hopplöshet som präglar Jacks och Ennis kärlek griper mig ända in i hjärterötterna, men det som gör verkligt ont att se är hur Ennis (en helt out standing Heath Ledger) väljer bort livet gång på gång. I viss mån kan jag känna igen mig i det.
- If you can't fix it, you gotta stand it, säger han - något som Jack (en nästan lika strålande Jake Gyllenhaal) aldrig kan förstå. I slutänden tror jag inte någon av dem vare sig "fix it" eller "stand it", de har gått alltför mycket sönder.

Fotot är bedövande vackert - jag kom på mig själv med att längta till Sörberg, pappas barndomshem och mitt paradis på jorden. Där finns en liknande skönhet och tystnad, där finns möjligheter. Jag undrar bara om jag verkligen tar vara på dem. Något att diskutera med Jennie, indeed, när vi åker dit i sommar.

Nu väntar vardagen runt hörnet igen, och det känns lite tungt, även om det brukar gå snabbt att komma in i lunken igen och det är ju bara tre dagar denna vecka. Jag tänker att jag måste finna vattenhål på vägen fram till sommarsemestern. Don't try to fix it, don't try to stand it - live! Jag har länge varit dålig på den biten, känns det som.

Tell you what. The truth is... sometimes I miss you so much I can hardly stand it.

Andra bloggar om: , ,

22:30 Posted in Dagbok , Dagens citat , Film | Permalink | Comments (0) | Email this

04/25/2007

Johnny - probably the best medicine in the world



- If you had to choose only one half of your son, which one would it be?
- What kind of question is that?
- No need to snap. Just a question.

Jag har legat hemma i magsjuka två dagar. Verkligen inte kul! Förutom allt otrevligt som hör till magsjuka, så missade jag dessutom min date med Snigel. Hoppas att vi kan ses någon annan gång inom en inte alltför avlägsen framtid.

Idag