Jag skapar, alltså är jag

Stress och flängande har kännetecknat de senaste dagarna. Och trötthet. Jag har f*n inte sett dagsljus på tre veckor, typ, åsså detta ständiga regnande, man kan bli tokig för mindre!!

Därför var det skönt att efter en välbehövlig catnap efter jobbet "landa" i soffan och försjunka i pärlornas underbara värld. Da King snarkade förnöjt bredvid mig. Idolerna gjorde sitt mer eller mindre bästa för att underhålla mig. Det var en av deras bättre kvällar med något undantag (förstår inte hur Tove vågade sig på Annie Lennox - dömt att misslyckas!) Kisse och jag trodde nog att Mariette skulle åka ut, men blev inte förvånade när Rezas resa (hehe) tog slut. Jag har aldrig riktigt förstått vitsen med henne, faktiskt.

Imorgon ser jag framemot en lång sovmorgon, den sol som sägs ska visa sig och sedan att få måla! måla! måla! Me love att måla, me miss att måla!

Det är vad jag måste göra. Som så ofta förut. Varför är det alltid en sådan kamp om den där balansen mellan plikter-vardag-krav och vänner-kreativitet-vardagsbehövlighetsglädje??

Men jag försöker. Ständigt.

Arbetsgivaren bjöd på halvdag denna dag. Ze Girls och jag tog tillvara på den lediga eftermiddagen genom att åka ut till Iksu Spa. Där softade vi i ett par timmar med värme, vatten och vänskap. Mina axlar sjönk ned minst ett par centimeter. Fatta hur viktigt det här är, åsså förvägrar jag mig det så ofta p.g.a. jobb och krav and whatnot?!

Kvällen har sedan tillbringats här i min soffhörna tillsammans med Da King. Jag har pärlat och han har sömnvärmt mitt ben. Vi har också lyssnat/tittat på Idol, men ingen av oss orkade direktdissa dem här i bloggen. Kingen himself sov ju och jag hade händerna fulla med pärlor. Jag föreslog för honom att vi kanske börjar bli gamla, men just då var han tydligen döv på sitt vänstra öra...

Jaja, whatever. :) Vi tror i alla fall båda att Rabih åker ikväll, sorry to say när det gäller en västerbottning, men det lät lika illa som när en katt får sin svans i kläm och vi var båda ense om att det vill man verkligen inte höra på TV!

Föga oväntat ger sig Idolerna ikväll på The King of Pop. Det ska väl vara en hyllning, gudbevars, men då får de fan göra bättre ifrån sig än vad de gjorde förra veckan - annars lär stackars Michael snurra ett otal varv i sin grav! Vilken jäkla utmaning för dem - Michael Jacksons sånger låter sig inte göras så lätt, minsann!

Calle Kristiansson - "Bad"
Tja, inte alls så pjåkigt även om det är lite småsurt emellanåt. "Förstoppning" säger juryn, men det är väl ändå i hårdaste laget. Jag har hört b.e.t.y.d.l.i.g.t värre i de här sammanhangen. *hostU2wannabeeshost*

Camilla Håkansson - "Human Nature"
Suck, jag gillar verkligen inte den här bruden, speciellt inte efter hennes formidabla slakt av Cohens "Hallelujah" häromsistones. Och inte blev det bättre av detta! Nä, ut med henne nu, va?

Reza Ningtyaz Lindh - "The Way You Make Feel":
Bäst hittills (inte för att det är så svårt...) Känns som om hon har något eget, och det är något alldeles eget i de här sammanhangen, hehehe.

Mariette Hansson - "I Want You Back":
Har varit min favorit so far. Skön röst och skön stil. Sig själv. Enda minuset är den viftande handen. Ikväll har hon valt fel låt, i mitt tycke, även om hon gör sitt bästa. Det är bara en sådan jäkla tråkig låt.

Eddie Razaz - "They Don't Care About Us":
Om jag hade varit tretton år hade jag antagligen fallit som en fura för Eddie. Men nu är jag *host* medelålders och hur söt han än är, så lämnar han mig tämligen likgiltig. Det här är en av mina favoriter av Jacksons låtar - här faller den plattare än en pannkaka. Inget klös alls i sången. Gäsp.

Tove Östman Styrke - "Will You Be There":
Umeås egen stolthet, söt som en sockerpärla och mod som ett lejon (tjejen är ju trots allt bara sexton år!) Sminkad till oigenkännlighet (sparka stylisten/sminkösen!) börjar hon lite småfalskt men det tar sig allt eftersom.  Tyvärr räcker det ändå inte, det blir för platt.

Nicklas Hocker - "Black Or White":
För mig var det fullständigt obegripligt hur han kunde bli en av de elva. Inte heller kvällens framträdande löser den gåtan för mig. Han ser ut som en förskrämd hare och låter därefter. Måste hålla med jury-Andreas: Det säger något att småtjejerna inte går ga-ga...

Rahib Jaber - "You Are Not Alone":
Det är klart att jag håller en extra tumme för de tre norrlänningarna i årets Idol. Pappa bor ju dessutom i Lycksele. Men jag står bara inte ut med Rahibs sångröst, alldeles för tunn och tråkig. Ikväll inget undantag, även om han klarar sig undan med det med med den här låten.

Erika Selin - "Beat It":
Äntligen en norrlänning (Dorotea) som biter ifrån! Ikväll lyckas hon hitta nästan varenda ton och har hittat det rätta klöset i sången. Bäst av norrlänningarna och en av kvällens bästa framträdanden. Vilken revansch på förra veckans haveri!

Erik Grönwall - "Thriller":
"Popstar in making" skrev jag i ett SMS till C förra veckan. Det är bara att säga "dito". Bäst ikväll, hands down.

Jag må ha varit tämligen snål i mina omdömen, men kidsen har onekligen gjort bättre ifrån sig ikväll jämfört med förra veckans magplask. Tyvärr tror jag att Tove hänger löst ikväll, troligtvis tillsammans med Camilla (wishful thinking) eller Calle. Och jag hoppas att Camilla ryker, men det brukar sällan gå som jag vill...

Efter att ha genomlidit... eh jag menar lyssnat på Patrik i årets Idol och andra Idol-deltagare genom åren konstaterar jag en sak:

Det finns bara en Bono!

Vilket föranleder mig att ge Patrik och andra framtida Bono-wannabees i Idolsammanhang ett antagligen oönskat men djupt känt råd:

Ge fan i U2's låtar!

(Såmm vi säjj här i Nårrlann)

Har följt auditionavsnitten i Idol sporadiskt, mest för att jag har så svårt för alla puckon som nästan krossar rutan på min TV med sin falsksång. En del tycks ha noll självinsikt och eftersom de inte skäms för sig själva så skäms jag å deras vägnar. Det må låta elakt, men så är det, and hey, jag har inte prövat och kommer aldrig att pröva min lycka i Idol - jag vet bättre, hahaha.

Och en sak är klar:
Efter ett antal auditions så är behovet av av att "rena" öronen efteråt lika starkt som efter en Schpektakel-deltävling. And that's saying something!

Därför tänker jag nu låta Syster Tori få ta hand om mina öron för resten av kvällen. Jag låter rentav henne ta hand om er också. ;) Och jag väljer "Sleeps With Butterflies" från The Beekeeper (2005). En av mina absoluta Tori-favvisar med en text som jag verkligen kan relatera till.

/---/ You say the word
you know I will find you
Or if you need some time
I don't mind
I don't hold on to the tail of your kite
I'm not like the girls that you've known
But I believe I'm worth coming home to
Kiss away night
This girl only sleeps with Butterflies
with Butterflies
so go on and fly then boy/---/
(Hela texten här)