Jag skapar, alltså är jag

Jag kan avslöja så pass mycket om mitt nya jobb att det kommer att omfatta en del resor, förhållandevis utomlands. Idag har jag åkt på min första tjänsteresa i det nya jobbet. Till den stora metropolen...

... Karlstad!

Hahaha!

Nå, jag har aldrig varit i Karlstad, och jag kommer att hinna kika lite på stan imorgon eftersom jag av ekonomiska skäl åkte ned redan ikväll. (Seminariet är imorgon, men det hade varit snudd på billigare att resa utomlands jämfört med vad det skulle ha kostat att resa Umeå-Karlstad tor över dagen...) Förhoppningsvis ska det vara lite mer drag på stan än vad det var ikväll när jag gick från Centralstationen...

Konstaterade att det regnade i Umeå. Det regnade i Stockholm. Det regnade i Flen, Katrineholm och alla andra för mig mer eller mindre obskyra ställen som tåget passerade på väg till tåget. Skickade ett SMS till pappa om att regn i Karlstad vid det här laget var en lågoddsare.

Which only goes to prove att jag inte ska satsa på vad, för naturligtvis regnade det inte i Karlstad när jag anlände!

Hursomhelst så hade jag det rätt gott ändå på tåget. Var för trött för att orka läsa (!!!) men njöt av music och ett hårresande dyrt glas vin.

Ibland tänker jag att jag nog skulle bli smått galen utan musik...

I get lost in this world
I get lost in your eyes
And when the lights go down
That's where I'll be found
(Anouk, "Lost", en av sångerna i min ytte-pytte-söta Ipod på tågresan... I love this song!)

Första konferensdagen avklarad. Rejält trött efter att ha stigit upp vid en tidpunkt som torde finnas listad som brott mot mänskligheten, så det hade kunnat bli lite tungt att bara sitta och lyssna en hel dag. Turligt nog så var de flesta programpunkter intressanta och ett par frågeställningar blev dessutom viktiga tankeställare. Mycket trevligt folk, dessutom. En av damerna höll på att prata av mig öronen på bussen på väg in till city, när min hjärna redan hade skilts åt från kroppen och checkat in på hotellet ;) men hon lät sig inte bekommas av min zombieliknande uppsyn, hehe. Himla trevlig.

En bra dag, m.a.o. Hoppas att morgondagen blir lika givande.

Ikväll har jag varit ute med Rosemarie på Kulturbloggen och ätit himmelskt god vegmat på Hermans. Mycket prat om kultur (främst musik), katter, bloggar och lite gammaldags najs skvaller. Väldigt trevligt! Dessutom med fantastisk utsikt - även om Prag har mitt hjärta i sina vackra klor, så går det inte att komma ifrån att Stockholm är en mycket vacker stad.

Dagens musik inspirerad av att jag sprang på exet på konferensen - lite weird, men kul. Still najs on the eyes, måste jag säga. Den här sången lyssnade jag oavbrutet på efter att det hade tagit slut, så det var kanske inte helt oväntat att den poppade upp i min hjärnjukebox idag. ;) Enjoy,

Cause boy you still look pretty to me
(Tori Amos, "Putting the Damage on", Boys for Pele, 1996. Jag vill nog hävda att det är hennes bästa album till dags datum.)

... att dansa i hissen på väg upp till kontoret en helt vanlig torsdagmorgon! (Halvdöd av sömnbrist, tillika.)

Orsaken till "extasen" var The Ramones "Sheena is a Punk Rocker" i min iPod. :)

Well the kids are all hopped up and ready to go
They're ready to go now
They got their surfboards and they're going to the Discotheque Au-Go-Go
But she just couldn't stay
She had to break away
Well New York City really has it all
Oh yeah oh yeah
Sheena is a punkrocker

Godisar:

- Nytt jobb! Som i arbetsglädje!
- Börjat smida planer med The Gals om en resa till Rom till våren
- Min sprillans nya, ytte-pytte-söta Ipod (ja, jag är prylnörd ;))
- Glädjen & stoltheten över att vara med i FAOS-projektet

Surisar:

- Nytt jobb! Som i stress och prestationsångest så att jag nästan går sönder!
- Svårt att sova
- Miss FixIt is back - with a vengeance!
- Ont i nacken och händerna
- Enorm frustration & irritation påkallad av en person som ska få förbli namnlös...
- Ensamhet och svaghet

Svalkisar (ibland med skratt):

- Musik: Gbg vs Sthlm, Maia Hirasawa (2009), God Put a Rainbow in the Sky, Miss Li (2007, ja jag är lite sen emellanåt ;)) och Melody Gardots FANTASTISKA (vilken sångerska!) My One and Only Thrill (2009)
- Böcker: Iron Kissed av Patricia Briggs, The Reformed Vampire Support Group av Catherine Jinks och The Name of the Wind av Patrick Rothfuss

Gråtisar:

- Mamma fick inte dela min glädje över FAOS-projektet...
- Faster B fick inte dela min glädje över FAOS-projektet...
- Jag saknar dem så jävla mycket!

Idag tillträdde jag så äntligen min nya tjänst efter två månaders "dubbelarbete" (som i inskolning både för mig och min efterträdare) Helt underbart skönt att Dagen D kom till sist! Spännande och pirrigt är bara förnamnet, och större delen av dagen har jag mest känt mig som en nackad höna som rusar runt utan att begripa att hon förlorat huvudet, hahaha. Samtidigt så var jag så j*vla glad, rent ut sagt. Jag har aldrig känt så starkt för ett jobb förut. Det passar mig, det vågar jag nästan påstå trots att allt är så nytt.

Därmed inte sagt att det inte var skönt (om än stressigt...) att sedan på eftermiddagen bara lämna allt därhän för att bege mig till Göteborg och FAOS släppfest för boken med tillhörande vernissage och fest på kvällen för medlemmarna. (Får jag passa på att säga hur stolt jag är över att tillhöra FAOS och att vara med i det här projektet?) Jag åkte t.o.m. ut lite tidigare till flygplatsen för att hinna sitta ned över en birra (jag gillar att "hänga" på flygplatser) en stund innan take off. Hade med mig en bok (Patricia Briggs Iron Kissed), men var för trött och stressad för att kunna fokusera på den, trots att den är så bra. Det händer minsann inte ofta att jag inte orkar läsa!!!

Istället plockade jag upp min sprillans nya silverfärgade Ipod Nano, som är så liten och söt att jag får värsta beskyddarinstinkten, och lät Marit Bergman hålla mig sällskap istället. Thank God for music!

Nu har jag sent omsider landat här i Göteborg i ett litet, men trivsamt rum på City Lägenhetshotell. Tröttheten bränner mina ögon men jag har fortfarande inte lyckats varva ned helt. Tur att jag kan sova ut imorgon! Har redan meddelat Ax att det inte är någon idé att räkna med mig förrän vid lunchtid. :)

Vilket himla svammel detta blev... men kom då ihåg att jag sov max tre timmar natten till idag. Jag ville bara dela med mig av min lycka över det nya jobbet, även om jag inte kan gå in på detaljer, och över den här minisemestern i Götet. Jag tänker mig att de här fyra dagarna av konstprat, konstmingel och konstnärskompisar (förutom shopping och andra roligheter) ska göra att jag kan ladda om batterierna något och, förhoppningsvis, återvända till nya jobbet med förnyad energi och entusiasm.

Hutter. Frys. Fryyyys! Måndag, dessutom. Och ont i nacken. Och i händerna. Och trött. Tröööött!

Tack och lov för den kommande minisemestern till Göteborg med avfärd på torsdag kväll. Jag deltar i Female Artwork of Swedens projekt Survivor till stöd för Rosa bandet. På lördag är det släppfest för boken och vernissage. Senare på kvällen är det fest för nätverkets medlemmar. Det ska bli så kul!

Och du. Du glömmer väl inte att köpa boken? Jag lovar att ge information om hur du får tag på den så snart jag vet det själv. :)

Ikväll hänger jag med Ingrids pälsboll, Sasja. (Tyvärr, Sasjas fans, jag hade inte med mig kameran ikväll!) Vi har busat och kelat och plundrat kattgodisförrådet och surfat på Youtube. Nu äter jag nötter och väntar på Idol och Sasja har somnat här intill mig. Ganska mysigt, faktiskt.

Och på Youtube hittade jag den här underbara pärlan med två av mina absoluta favoriter, Frida Hyvönen och Marit Bergman (Jennie Abrahamsson kände jag inte till sedan förut) Sasja och jag diggade hej vilt! Den gjorde mig glad. Njut av den ni också.

Don't count on the birds to represent your longing...
(Frida Hyvönen, "Birds", Silence is Wild, 2008)

(Såmm vi säjj här i Nårrlann)

Har följt auditionavsnitten i Idol sporadiskt, mest för att jag har så svårt för alla puckon som nästan krossar rutan på min TV med sin falsksång. En del tycks ha noll självinsikt och eftersom de inte skäms för sig själva så skäms jag å deras vägnar. Det må låta elakt, men så är det, and hey, jag har inte prövat och kommer aldrig att pröva min lycka i Idol - jag vet bättre, hahaha.

Och en sak är klar:
Efter ett antal auditions så är behovet av av att "rena" öronen efteråt lika starkt som efter en Schpektakel-deltävling. And that's saying something!

Därför tänker jag nu låta Syster Tori få ta hand om mina öron för resten av kvällen. Jag låter rentav henne ta hand om er också. ;) Och jag väljer "Sleeps With Butterflies" från The Beekeeper (2005). En av mina absoluta Tori-favvisar med en text som jag verkligen kan relatera till.

/---/ You say the word
you know I will find you
Or if you need some time
I don't mind
I don't hold on to the tail of your kite
I'm not like the girls that you've known
But I believe I'm worth coming home to
Kiss away night
This girl only sleeps with Butterflies
with Butterflies
so go on and fly then boy/---/
(Hela texten här)

Jag läser Kate Bush: The Biography av Rob Jovanovic just nu. Kate har alltid varit en av mina stora favoriter, men jag har inte känt till så mycket om henne, så det är intressant läsning. Blev dessutom påmind om hur otroligt länge sedan det var jag lyssnade på henne, så naturligtvis var jag tvungen att damma av mina gamla CD:s och återuppleva alla mina favoriter.

De var många.
Det stavas musiklycka.

Som en start på helgen bjuder jag er, mina kära läsare (och alla ni andra, hu hu), på "Wuthering Heights" från The Kick Inside (1978). Videon är minst sagt cheesy, men låten är oförglömlig, one of a kind. (Vad man än tycker om den, menar jag.)

/.. Heathcliff, its me, Cathy come home
I'm so cold, let me in-a-your window
Oh it gets dark, it gets lonely
On the other side from you
I pine alot, I find the lot
Falls through without you
I'm coming back love, cruel Heathcliff
My one dream, my only master /.../

För 20 år sedan, på denna dag, somnade min mamma in, 46 år gammal.

Jag lyssnar på Enyas "On Your Shore" (Watermark, 1989), som tog mig genom det första, svarta året efter mammas död. Och som alltid påminner mig om mamma. Än i denna dag gråter jag när jag hör den, men den skänker dessutom en slags vemodig tröst, precis som då.

Cool waves wash over
and drift away with dreams of youth
so time is stolen
I cannot hold you long enough

Sjunger Enya. För mamma. För mig.

Mitt hjärta gråter idag.

Jag hoppas att du har funnit den frid som saknades dig i livet, mamma.
Men jag saknar dig.

Eller:
Var f*n är mitt huvud?!

Inskolningarna fortsätter.
D.v.s jag skolar in och blir inskolad.
Nästan varje dag.
Halva dagen med respektive person.

Det stavas ohmygodjagärsåf*ckingtröttmenlycklig!

Heh.

Pendlar mellan extas (shit vad kul det här ska bli, det här är ett jobb helt i min smak!) och panik (men gud, hur ska jag kunna lära mig allt detta på den här korta tiden och varför kan jag plötsligt inte ett ord engelska?!) Det är väl som det ska vara när man påbörjar ett nytt jobb, men det tar på, det ska villigt erkännas. Det är lite IQ fiskmås just nu, i alla fall när det gäller sådant som inte rör nuvarande eller kommande jobb.

Eller:
Mer vimso än någonsin! :D

Tack vare Boel tog jag mig i alla fall ut till Iksu Spa igår för ett mycket behövligt vattengympapass. Träna, jag behöver träna, för att orka. För att inte tala om att jag behöver vara umgås och skratta tillsammans med mina vänner. Ingrid fick mig att ta nästan en hel timmes lunch idag, där jag annars har en tendens att hoppa över lunchen - jag tappar aptiten när jag har det stressigt. Tack, mina vänner, hoppas att jag kan göra något för er också!

Trots värken föregående helg så lyckades jag måla och "pärla". Även ikväll har jag skapat (smycken). Kreativiteten är den bästa avkopplingen, men det gäller att bekämpa tröttheten som vill lägga sig i och förhindra, och som viskar försåtligt i mitt öra att jag är för trött och att jag inte har några idéer och allt vad det nu är... Men jag skapar, alltså är jag, och det behöver inte alltid vara så jävla pretto! Därför har jag skapat. Inget märkvärdigt, direkt, men det var välsignat avkopplande.

Och imorgon är det fredag. Allaredan! Shit, vad dagarna flyger iväg!

The dark of the alley, the breaking of day
The head while I'm driving, I'm driving
Soft lips are open, knuckles are pale
Feels like you're dying, you're dying
You, your sex is on fire
Consumed with what's to transpire
(Kings of Leon, "Sex on Fire", <i>Only by the Night</i>, 2008. Shit vad bra de är!)