Jag skapar, alltså är jag

"You can Czeck out any time you like but you can never leave" ("Hotel California", The Eagles - pun intended ;))

Näää, det är inte sant - utställningen har flyttat på sig igen! Snacka om vandringsutställning... ;)

Det är sista dagen, och jag har en liten klump i halsen mest hela tiden. Jag vill inte åka hem! Trots att jag fe'stås saknar mina vänner och katten och pappa & PAK (inte nödvändigtvis i den ordningen) fast mest av allt min egen säng, hahaha! Jag hade mycket väl kunnat tänka mig att stanna ett par dagar till...

- I don't like it here! hör jag en amerikan gnällbräka.
Jag skulle kunna slå in näsan på honom, om jag hade varit våldsam... Men stanna hemma då, för fan!

Men jag tänker att längtan hit också är skön, på sitt sätt. Och jag vet att jag kommer att komma tillbaka hit, om inte världen går under in the meantime. Jag ska ju skriva en bok om Prag! (Sådär, nu har jag "outat" ett av mina mer långsiktiga kreativitetsprojekt - har kommit ut ur garderoben, s.a.s, hahaha)

Annars har dagen ägnats åt kyrkobesök (Tynkyrkan, St Nikolauskyrkorna och St Salvadorkyrkan), konstgalleribesök och en spooky vandring inne på Museum of Ghosts and Legends. Jag är tillräckligt mörkrädd och fascinerad av allsköns oknytt (för att inte tala om min livliga fantasi...) för att bli både skrämd och road av den senare utställningen. Det är jag och barnen, liksom. ;) (Håller fan inte på att våga gå förbi en gråmunk nere i källaren!)

Kyrkorna bjuder förstås på en kontrasterande storslagen skönhet, särskilt St Nikolauskyrkan på Mala Strana, "Lillsidan". Jag är inte troende för fem öre, men det rådet en särskild stämning därinne, något nästan... magiskt... Det är frid.

Då brister trubaduren ut i "sång" på nytt:

And I think to myself
what a wonderful world...

Aww, bless his false singing heart! ;)
It is a wonderful world!

En av tre babyskulpturer på Kampa. Det var en kamp att lyckas få ett foto taget - alla jäkla turister, inte bara ungarna, envisades med att sitta ned på dem för att bli fotograferade! Bah, trams!

Mer konst på Kampa. Kom osökt att tänka på konstdebatten som har rasat i Umeå i sommar, och skulle gärna ha velat höra vad Förste Anföraren (alias känd gallerist i stan) hade haft att säga om detta exempel på offentlig konst...

Min favorit av årets Pragbildskörd, om man får säga så om sina egna foton. :)

"We'll fall in love as we pass the sun" ("Rocketship", Mötley Crue):

Värmen och allt promenerande gör mig väldigt trött, så klockan är hårresande mycket innan jag tar mig ned på stan. Bestämmer mig för att bara sitta och läsa, så jag hamnar, inte helt oväntat, på U Kristiania. Där får man alltid det bästa av tre världar - gott öl, god läsning och den "nästan löjligt vackra" (citat Ingrid) utsikten över Pragborgen. Ah, fyra världar, jag glömde nästan sjöfåglarnas små guppande stjärtar i floden. :) Med risk för att framstå som kinky så gör den åsynen mig alltid glad.

Bestämmer mig plötsligt för att göra slag i sak och besöka U Fleku, stans äldsta pub (1499) och en formidabel turistfälla. Man kan liksom inte säga att man har varit i Prag om man inte har varit på U Fleku - och jag har varit här tre gånger förut, hehehe.

Ölglas som lampkupor. Heh, nu har jag nog sett allt.

Amazing! Nu är det cigarettförsäljarna som har försvunnit - i en stad där hälften av befolkningen tycks röka! Blir t.o.m. "upppläxad" (vänligt) av en man i en butik där jag frågar efter cigg:

- Smoke no good. Smoke die.
Heh. Yeah, you could say that.

Å andra sidan har den försvunna utställningen återuppstått.

Undras om statyerna på Karlsbron också traskar iväg? De är så många (30) att ingen skulle märka om någon fattades. Möjligtvis den där som alla ska klappa för att få tur (jag vägrar att göra det av ren princip - dessutom är det ju en kopia, som alla andra statyer på bron!) Poor copy statue, stuck there for eternity. Å andra sidan finns det värre ställen att bli strandad på, även för plagiat.

- Very good.

Antagligen den bästa komplimang jag har fått och kommer att få i mitt liv. Tro mig, tjecker smickrar inte! :)

Natt-Vltava vid mina fötter och Pragborgen som en Swarovskipärla och trubaduren som sjunger Leonard Cohens "Hallelujah". Det stavas magi!

(Fan, det är det bästa han har gjort på hela veckan! T.o.m. svanarna reste sig upp och applåderade efteråt!)

"Nästan löjligt vackert" - indeed, Ingrid.

"Gotta take a lot to drag me away from you, there's nothing a hundred men or more could ever do" ("Africa", Toto):

Nacken värker och jag känner mest för att stanna "hemma" - men jag är ju i Prag, for heaven's sake! Och det gör hursomhelst ont bara av att ligga ned... Så jag släpar mig så småningom ned på stan. Det är varmt och skönt, som det har varit mest hela tiden under den här resan, och sakta börjar humöret återvända. Only in Prague, kids, only in Prague!

Fransiskanerträdgården har återuppstått, och jag sitter där i solen och läser. En duva trippar förhoppningsfullt omkring runt mina fötter, och när jag rör på dem skrämmer vi nästan ihjäl varandra. Jag måste skratta, och får en sned blick av mannen bredvid mig. Oh for f*ck's sake, är skratt och leenden förbjudna i den här stan?? Duvan, som rätteligen skulle ha kunnat vara sned på mig (eller rasa, som det ju så populärt heter), pickar oberört vidare i jakt på mat en bit längre bort. Figures.

Detalj från Gamla stans torg.

Det är därför anmärkningsvärt att jag inte har åkt båt på Vltava en enda gång. Idag blir längtan akut när jag ser ett erbjudande, som inte alls är speciellt dyrt (båtturer = turistfällor, vanligtvis) Det kostar liiiite mer än en femma, det medges, men det är värt minst lika mycket som den där båtturen med B-I. Friden sänker sig över mig så snart båten har lämnat kajen, och jag kommer på mig själv med att få en klump i halsen - av lycka. Solen smeker mitt ansikte och det kluckar så rofyllt av vatten under mig. Det går nästan inte att höra den inspelade guidens röst, men det gör inte så mycket. För det är jag och floden och Prag.

Funderar allvarligt på att göra om det vid solnedgången.

Hittar av en slump en pub som jag frekventerade vid mitt första Pragbesök (2001) och som stod ut särskilt mycket p.g.a. även med Pragmått mätt underbart gott öl, men som jag fram tills nu aldrig har lyckats lokalisera igen. Det visar sig skämmigt nog vara väldigt enkelt att hitta dit. Oh well, nästa gång är det nemas problema! :)

Ölen är precis så god som jag minns och dessutom gör de (återigen med Pragmått mätt) jäkligt god vegetarisk fajitas. Bara en sådan sak!

Hot babes-notering:
En grönögd australiensare med Mona Lisa-leende och oemotståndliga, mörka lockar. Suck! Som om det inte är hett nog som det är...

Dagens fundering:
Hur många liter öl dricks det per dag i Prag?

Dagens fundering II:
Hur kommer det sig att åttiotalsmusiken är så stor i Prag? Jag har t.o.m. hört Nik Kershaw, och han finns knappt med på samlingsskivor annars!

Little darling, the smiles returning to the faces
Little darling, it seems like years since it's been here

Hey, då kan jag förlåta honom för att han är trubadur :) Faktum är att jag har börjat se honom mer som en "fellow artist". Och vi... eh... konstnärer gör vad vi måste göra för att klara av brödfödan, så är det. Ärligt talat så skulle jag också kunna tänka mig att "prostituera" mig för att få "uppträda" vid Vltava! ;)

Dagens fundering III:
Hur kommer det sig att delar av Prag är mobila - är det del av stans magi? I ingen särskild ordning har jag tappat bort Gamla stans torg, Vltava, Fransiskanerträdgården, en restaurang som jag passerat bara en timme tidigare, stans alla postlådor och en utställning som jag gärna vill besöka! Det mesta har återfunnits, men jag oroar mig för vart Karlsbron kan tänkas ta vägen under de två dagar som återstår!

Den lilla filosofen. (Trubadurens dotter.)

Utsikt från ett vattenhål, del 3.

"Just open your eyes and see that life is beautiful" ("Life is Beautiful", Sixx A.M.):

Det slår aldrig fel - jag blir ofelbart prisblind (åt "andra" hållet) när jag är i Prag! Kommer på mig själv med att muttra över att lunchen (spenatlasagne och en (stark)öl) kostar mig ca 90 kronor. Vilket rån, va! ;) (Men det är det med tjeckiska mått mätt) (Sak samma att man knappt får en dagens - utan stöl - för det priset hemmavid)

Jag konstaterar att det onekligen har blivit lättare att vara vegetarian i Prag. De allra flesta (turist)restauranger tycks ha förstått att det faktiskt finns människor som inte äter kött och fisk, och har numera åtminstone två vegrätter på sina menyer. För det mesta inkluderar en av de rätterna ost, but hey, you don't hear me complain, do y'a? ;) Älskar deras friterade ost med tartarsås. Den marinerade camemberten jag åt igår (se första bilden) var inte heller direkt vämjelig...

Om det var nästan plågsamt varmt igår så bjuder Prag idag på en mer svenskinspirerad sommardag, och jag får ta på mig en kofta men kan ändå sitta ute och äta. Me likes. En dag gjord som muséer, tror jag alldeles bestämt. Jag har bestämt mig för att besegra Nationalmuséet - förra året slog det ut mig redan i entrén med sin gigantiska förbudsskylt. Om jag minns rätt så är det t.o.m. förbjudet att tugga tuggummi där!

Jag måtte ha varit hemskt trött vid mitt snabba (icke)besök förra gången, för skylten ter sig inte alls särskilt stor denna gång och förbuden är färre än jag minns. Men det är förbjudet med tuggummi! Why?? Glass kan jag förstå, men tuggummi?? Har de haft folk som kletat tuggummi på utställningsföremålen eller anses det bara vara fult i största allmänhet? (Inte för att jag själv tuggar tuggummi)

Anyway, jag tillbringar faktiskt större delen av eftermiddagen här. Huset är gigantiskt! Och ack så vackert... De naturhistoriska utställningarna tycks aldrig ta slut, hur intressant som helst. Känner mig väldigt liten bredvid mammuten... Sedan kommer jag, stenälskare extra ordinaire, till mineralavdelningarna... som att lämna en unge ensam i en godisbutik! Aaaaah... så vackert! Hit måste jag komma tillbaka!

(Tsk, tsk. Som om jag skulle behöva en anledning till att komma tillbaka till Prag! :D)

Kopplar av en stund efteråt på The Irish Pub. Ja, jag veeet! Men de spelar bra musik (för det mesta) och det hänger en hel del hot babes på plejset. Ibland räcker det så, även i Prag.

Det här är dagen när jag inte går över Karlsbron en enda gång! Jag passerar inte ens Gamla stans torg - något av en bedrift, faktiskt. Istället utforskar jag gatorna omkring Vaclavplatsen, egentligen på jakt efter Fransiskanerträdgården, som mirakulöst nog har försvunnit. Det är en frisk blandning av gammalt och nytt. Restaurangerna står fortfarande som spön i backen, men påfallande många av dem "tappar" den engelska översättningen på menyerna, så hit hittar antagligen bara inhemska turister, och föralldel, de ska ju äta någonstans, de också. Priserna är därefter, så här skulle man kunna äta riktigt billigt, men vad hjälper det när man inte förstår menyn? Fast "pivo" vet jag ju vad det betyder. ;)

Framför mig sitter ett uttråkat par, som enbart tycks umgås genom och över sin digitalkamera. Då är jag fan hellre ensam!

Läser Lemmy Kilmisters White Line Fever och småskrattar gott åt hans tragikomiska berättelser. Det har varit ovanligt mycket rock 'n' roll (i bokform) för det här popsnöret i sommar - först den hårresande The Dirt av Neil Strauss & Mötley Crue (jag fattar inte att de där gossarna fortfarande lever!), följt av den nattsvarta The Heroin Diaries (av Nikki Sixx, basist i sagda Mötley Crue, och han dog faktiskt två gånger!) åsså nu den mer dråpliga, men likaledes drogomtöcknade historien om Motörhead. Det har faktiskt varit intressant läsning, trots att jag inte är något fan av grupperna. (Musiken i min iRiver består fortfarande till 99 % av pop.)

Det enda jag har shoppat hittills är ett par (urläckra) örhängen. Har gott om pengar kvar, trots att jag mestadels käkar och dricker på turistfällor, hehe. Har för övrigt inte sett just något som jag skulle kunna tänka mig. Men jag brukar vänta med shoppingen till slutet av resan.

Souvenirer går vanligtvis bort, fe'stås, men faktum är att jag har sett en T-shirt som jag är mer än sugen på, hur töntigt turistig den än är. Den är svart (fe'stås) med rosa bokstäver:

GOOD GIRLS GO TO HEAVEN
BAD GIRLS GO TO PRAGUE!

Hahaha, I love it!

Fridfullt en masse:
Att sitta vid Vltava och se sjöfåglarna (nej pappa, jag vet inte vilken sort det är ;)) ta en sen kvällssupé i ett skimmer av bläck och guld. De där små stjärtarna som sticker rakt upp i luften är bara så himla gulliga, jag tröttnar aldrig på den synen.

Läs även andra bloggares åsikter om Prag

"What's so amazing about really deep thoughts?" ("Silent All These Years", Tori Amos)

(Inga noteringar denna dag, desto mer känslor. Besökte bl.a. Dali-utställningen och marionetteaterns uppsättning av Don Giovanni.)

Marinerad camembert - to die for!

Läs även andra bloggares åsikter om Prag

"You're just too good to be true":

Tillbringar större delen av dagen uppe på Petrinberget. Kön till linbanan är enorm, så jag går upp istället. Det är faktiskt inte så brant som man skulle kunna tro, även om det känns i benen efteråt, och promenaden bjuder på lummig grönska och fridfullhet.

Går länge omkring i rosenträdgårdarna. Det är, för att använda Ingrids bevingade ord, "nästan löjligt vackert". Jag dricker in skönheten, när min själ med den. Överallt går folk omkring hand i hand och/eller pussas, ett par grovhånglar rentav. Jag vill också pussa någon. Får åtminstone ett stort leende av en vithårig gentleman, av någon anledning. Säkerligen inte en tjeck, då. Leenden tjecker är ungefär lika vanligt förekommande som dinosaurer... Men på något sätt är det en del av deras charm.

De är inte mycket för huvudräkning heller. Får faktiskt hjälpa en servitris som står som ett leende frågetecken när jag lägger fram en hundring på en nota på 46 Kc.
- Wow, that was fast! säger hon när jag vänligt informerar henne om att jag ska ha 54 Kc tillbaka.
Hehe, hon skulle bara veta hur kass jag är på siffror. Men den där huvudräkningen klarade t.o.m. jag.

Var i hela fridens dagar kommer alla hotta babes ifrån helt plötsligt? Jag kan inte minnas  att Prag brukar bjuda på sådan parad av manlig ögonfägnad. Kanske har stan importerat dem för att göra gamla heteronuckor som yours truly glada. Well, I'm thankful, that's for sure.

Mitt favorithak nere vid Vltava, U Kristiania, hemsöks av en trubadur. Suck. Men jag slår mig ned där i alla fall - utsikten är vidunderlig! Turligt nog är denne trubadur en av de mindre dåliga, och hans cover av Eric Claptons "Cocaine" är faktiskt helt OK. Men han är bättre på gitarr än sång...

Tre killar ett par bord längre bort röker vattenpipa. Huh? Den är ny.

Wow, den här servitören är så otroligt gullig! Lammkött, förvisso, men jag ska ju inte gifta mig med honom. Han har ett leende som skulle kunna smälta glaciärer och han säger "Beer?" så förhoppningsfullt glatt, att jag är säker på att även en nykteriskt skulle beställa, om än kanske inte dricka en öl bara för att glädja honom. Småtjejerna här intill tindrar med ögonen varenda gång han går förbi. Men han är för upptagen av att fråga "Beer?" för att märka något, hahaha.

Come to think about it, så är han lite lik James McAvoy. Men mörkare och sötare med killers till skrattgropar.

Jag sitter på balkongen och tar en sista rök (night smoke istället för night cap) Jag har Karlavagnen ovanför mitt huvud. Det känns nästan lite romantiskt... fast var är min loverboy? Nedanför min balkong glimrar Prag. Det får mig att känna mig hemma. Jag är hemma i Prag.

Underskattat nöje:
Att sitta med en god öl vid Vltava och titta på sjöfåglarnas självgoda "cat walk" i vattnet. Undras vilket modehus de representerar?

Först ett par ord om upplägget av denna reseberättelse:

Jag kommer att lägga upp bilder och ord "styckvis", d.v.s en dag i taget. Allt för att hålla spänningen vid liv! ;) Vidare vill jag understryka att det inte rör sig om regelrätta dagboksanteckningar utan mer om spontana, nedtecknade intryck, tankar och funderingar, inte alltid i kronologisk ordning. Bilderna har heller inte alltid anknytning till det skrivna. I vissa fall har jag lagt till bildtexter i kursiverad stil, det är alltså inte originalanteckningar utan kompletteringar där jag har tyckt att så behövs. Slutligen: Alla underrubriker utom den första är tagna från sånger jag har hört/lyssnat på under resans gång. Jag tänkte att det kunde vara ett roligt tema. :) (Det andra temat är "Utsikt från ett vattenhål", bilder tagna från diverse pubar/restauranger.)

Men nu kör vi!

"Love was in your eyes the night before" (The Beatles, den här raden bara poppade upp av sig själv):

Det regnar cats and dogs när jag lämnar Umeå. Så det gör ju inte direkt ont att lämna stan. :) Längtan efter att resa har varit akut det här året, och under den här semestern har jag äntligen kunnat ge den längtan fritt utrymme. Sörberg följt av hemma följt av Höga kusten följt av hemma - åsså, som grädde på moset, en vecka i mitt älskade Prag! And then back to reality.

It is perfect.

Jag sitter på en bar på Sky City och dricker rött vin och tittar på alla människor som kommer och går. Jag älskar flygplatser! (Så länge jag inte behöver stanna där för länge.) Men jag känner mig ensam. Det är OK, men jag är så trött på att resa ensam. Finns det ingen som vill resa med mig?

I min närhet sitter tre skottar, en av dem är så YUMMY! Ingen kilt, dock. Synd. Jag har alltid velat kolla om det är sant... ;)

Heh. Han pratar fan värre än vad jag gör. Så f***ing sexy! Sheesh... it's been too long!

Jag har så jävla ont i nacken, det känns som om någon drar med skarpslipade knivar genom skallen och nacken. Också en start på en efterlängtad resa!

Men jag kan leva med det, för snart är jag i Prag, city of my heart, där jag är "lycklig, lycklig, lycklig" (som Ulf Lundell så vältaligt uttryckte det i en sång)

"Ooh, my love, my darling..."

I luften, halvdöd av trötthet. Avskyr morgonflyg, trots att jag vet att jag har igen det i form av att jag får nästan en extra dag i Prag. Har suttit och surat över en mugg taskigt kaffe en bra stund, men nu har koffeinet kickat in och humöret med det. Kom just på mig själv nyss med att le lite fånigt för mig själv. Snart landar jag ju i Prag! Jag reser, alltså är jag. :) Och Prag ska omfamna mig, fylla min trötta kropp med eufori!

T.o.m. värken i lindras vid blotta tanken! ;)

Vilken av Prags alla pärlor ska jag njuta av idag? Hmm. Jag tror att spontanitetens ben ska få springa fritt. De älskar Prag!

Jan Hus-monumentet.

Detalj från det vackra taket inne i St Mikaelsklostret.

Utsikt från "min" balkong. OK, lite suddigt, men fylld av den magi & lycka jag känner när jag sitter där och bilden måste alltid tas. :)

Trots Prags skonhet kunde jag inte halla mig borta fran tekniken :) sa nu sitter jag pa ett unket Internethak och kollar mail och sadar. Det ar jag, en handfull tonarspojkar och en strikt affarsman som ser mer "out of place" an vad jag gor, skont, hehe.

Min karlek till Prag ar storre an nagonsin! Trots att fotterna skriker och benen varker av allt promenerande sa skulle jag inte vilja ha det annorlunda: I Prag promenerar man! Alla dessa vackra fasader... man blir alldeles matt! Ibland svammar hjartat over, som i sondagskvall nar jag sag solen ga ned over Pragborgen. Suck sa vackert! Jag bara satt dar med min ol och en cigg och formligen drack in skonheten. De minnena ska jag spara i mitt hjarta for alla de dar gratrista novemberdagarna...

Eller som en amerikansk ganglig yngling som satt i min narhet sa valtagligt uttryckte det:
That's fucking nice!

I ovrigt kan namnas att stan plotsligt vimlar av hot babes! Bast hittills en fransman sa vacker, att samtliga kvinnor pa uteserveringen var nara att fa en kollektiv hjartattack. Och tro mig, vi hade dott lyckliga. ;)