Jag skapar, alltså är jag - utrop_och_tillrop

gertfylkingutrop

noreply@blogspirit.com (carra) — Tue, 1 Jul 2008 19:00:00 +0200

S. E. M. E. S. T. E. R!

Det satt långt inne. Dagen tassade fram i myrsteg. Sedan skenade den plötsligt iväg och snodde sig runt mina ben som den mest envisa katt. Stod nästan på näsan. Fick glömma det där med att sluta tidigare för att hinna det som skulle hinnas. (Och jag som började tidigare i morse och jobbade in lunchen för att kunna sluta tidigt!) Cyklade hem först vid fem, matt av hunger men med ett fånigt leende på läpparna. Ety nu är det ju... ja, ni vet.

Semestern har firats med en god pastasallad med fetaost, stora vita bönor, svarta oliver (Fontanas Kalamata, förstås) och soltorkade tomater. Ett glas vitt vin till det. Chokladglass till efterrätt.

Mums!
(Paltkoma light, dock.)

Nu ligger jag i soffan och viftar lättjefullt med ena foten, medan jag lyssnar på Van the Man och surfar runt bland alla mina favoriter och ni andra.* Kommer nog att fortsätta "hänga" här ikväll. Det är så mycket jag vill göra, men jag säger till mig själv på skarpen att jag har ju faktiskt fem veckors ledighet framför mig - jag behöver inte sätta igång en massa projekt såhär omedelbums.

OK då, dessutom är jag för trött och mätt. ;)

Undras vilka konstiga mordmetoder de ska hitta på i Midsomer ikväll? Det lär bli svårt att toppa det där avsnittet där en man blev mördad med vinflaskor (!) men uppfinningsrikedomen är ju lika stor som antalet presumtiva mordoffer i Midsomer, hehehe.

(OK, intresseklubben kan lägga ned sina anteckningsblock och pennor nu.)

* En av mina lärare i högstadiet brukade alltid inleda sina lektioner med att säga: "Hej alla mina vänner och ni andra!"

mäh! bli he allri semäster?!

noreply@blogspirit.com (carra) — Mon, 30 Jun 2008 23:10:00 +0200

också känt som nedräkning...

En enda ynka dag kvar - känns som ett år.
I-landsproblem, jag vet.
Och det är inte som om jag är lika trött som jag brukar vara såhär års.
Pragresan gjorde sitt till för orken.
Men ändå.
Ändå! Ändå! Ändå!
Jag vill verkligen inte kliva upp tidigt imorgon.
Gå till jobbet.
Producera.
Byråkratisera.
Rutinisera.
Jag vill sitta här med mitt skapande.
All night long.
Om det så krävs.

*not so tålmodig suck*

Men OK.
OK då!
En enda ynka dag.
Och sedan fem veckors semester.

It will be löööööövly!

Måndagmorgon, vad händer på en måndagmorgon

noreply@blogspirit.com (carra) — Mon, 2 Jun 2008 16:50:05 +0200

När jag stod och borstade tänderna i morse, halvt medvetslös av trötthet som så ofta på måndagmorgnar, slog det mig plötsligt:
Det är exakt en månad kvar tills jag går på semester!
Log ett stort tandkrämsfluffigt (ej Stimatol) leende.
Så räddas en måndagmorgon.

svettas

noreply@blogspirit.com (carra) — Sat, 31 May 2008 21:35:00 +0200

Yowsa, yowsa!
The White Countess på TV8.
Darling Ralph.
*torkar svetten ur pannan*
*visst är det varmt härinne???*
Har sett den förut.
Men den bjuder ju på sådan skön ögonfröjd.
Medan jag målar.
Hade ju gärna bjudit hem Rafe baby, fe'stås.
Men, men.

We all have to fall in love from time to time... To feed our daughters, and our mothers. And sisters.
(Ur The White Countess, 2005)

Läs även andra bloggares åsikter om The White Countess, Ralph Fiennes

En dröm jag inte visste att jag hade går snart i uppfyllelse

noreply@blogspirit.com (carra) — Thu, 22 May 2008 21:15:00 +0200

Den 15:e juni kommer Gisans diktsamling Ett ljus i mitt hjärtas mörker ut på King Inks förlag. Jag har illustrerat omslaget. *stolt*

barn är djur?

noreply@blogspirit.com (carra) — Thu, 8 May 2008 16:20:00 +0200

Paris Hilton vill ha barn, och vet att hon kommer att bli en god moder:
- Jag har en massa vackra djur som jag tar hand om.

Ja, det är ju onekligen tungt vägande kompetens i sammanhanget...

Några frågor som osökt poppade upp:
- Så hon kommer att kånka runt med ungen nedstoppad i sina designerväskor då? Vad händer när ungen blir för stor för väskan, är det dags för en ny då? Unge, menar jag. (Jag antar att det inte finns designerväskor tillräckligt stora för att kånka runt på en, säg, åttaåring. Eller?)
- För att inte tala om: Vad händer när ungen kräks i väskan? Eller på hennes designerklänning?
- Kommer hon att förlägga ungen och glömma var detta hände?

Här skulle det nu ha passat med ett "spännande fortsättning väntar". Men i det här fallet: Let's hope not...

Läs även andra bloggares åsikter om Paris Hilton

Mäh!

noreply@blogspirit.com (carra) — Mon, 5 May 2008 20:50:00 +0200

Går det inte att snabbspola en vecka?
Jag vill ju vara i Prag NU!!
Jamen fatta, jag bokade resan i november...
jag tycker faktiskt att jag har väntat länge nog nu!
*suck*
Va? - Otålig, vem, jag?? :)